”Varför fungerar inte det här?”, ”Fixa detta Apple?” – det är så det låter lite här och var. Okej, nu kommer lite hård brutal verklighet – buggar tillhör livet och det finns inga utvecklare som skriver felfri kod.
Du som användare har två val – två val som Apple erbjuder dig sedan en tid tillbaka:
- Uppdatera den version du har
- Uppdatera till en ny version
Väljer du att uppdatera till en ny version så inse följande – det finns ingen helt felfri kod, inte förrän den gåtts igenom testats ute på fältet och uppdaterats.
Av det följer – en ny version kommer högst sannolikt att innehålla buggar. De kommer Apple stegvis att fixa, korrigera och åtgärda så att saker och ting fungerar. Det kan också slumpa sig så att en buggfix ger upphov till nya problem. Varför då? För att utvecklare inte är några supermänniskor, de är högst mänskliga och de gör ibland fel – som alla vi andra.
Så igen – du har ett val, stanna kvar där du är, avvakta några versioner och uppdatera sedan.
Betatestare
Riktigt dumt blir det om du kastar dig även betaversioner, testversioner, och sen sitter och gnäller, skriker över buggar likt ett trotsigt barn. Då har du inte förstått innebörden i ordet beta.
Kör du dessutom betaversioner i din iPhone, som du är närmast beroende av – förlåt mig men då får du stå ditt kast.
Låter jag överdrivet snusförnuftig, dryg och skriver jag på näsan, klappar dig på huvudet?
I så fall är det precis vad du behöver – lite verklighet.
Kan inte buggar vara irriterande då?
Absolut.
Kan inte buggar vara vägen, hindra dig från att göra det du vill?
Absolut.
Hindrar
Så vad ska jag göra då om en bugg hindrar mig från att göra det jag vill kunna göra, eller det har har unnat göra?
Hitta en omväg, byt arbetssätt eller försök att backa tillbaka till då det fungerade.
Min poäng – jobba lösningsorienterat.
Visst lät det där bra, klyschigt och trendigt?
Oavsett det – jobbar du mot en lösning istället för att slänga dig på golvet och skrika likt ett trots barn så kommer du att hitta lösningen.
Det var bara det.
