Tidöavtalet – det avtal som ligger till grund för den nya regerings fortsatta arbete med att styra landet under de kommande fyra åren är ett 64-sidor långt avtal, eller kanske snarare avsiktsinriktning och ett regelverk för hur Sverigedemokraterna ska garanteras insyn och inlyftande i alla beslut – utan att sitta med i regeringen.
Så vad innebär Tidöavtalet för Internet, för en digital tillvaro och för alla användare av sociala medier – vi som lever både på nätet och fysiskt? Oklart är det korta svaret. en möjlig framkomlig väg för att bringa klarhet i vad Tidöavtalet egentligen ett förslags- och utredningspussel.
Kontentan, om en summering ska göras av delar som berör den digitala tillvaron, ska göras handlar om hemlig avlyssning av personer som rör sig i kriminella kretsar, läs gängkriminella. Deras handlar om deras bekanta och anhöriga. I preventivt syfte ska även enskilda som inte misstänks för brott kunna avlyssnas. Det behöver alltså inte finnas en konkret brottsmisstanke för att bli avlyssnad, enligt utredning och tillägg.
Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Tilläggsdirektiv lämnas till utredningen om preventiva tvångsmedel (Ju 2021:15). Utredningsdirektiven ska omfatta att överväga och lämna författningsförslag som innebär att tvångsmedel kan användas preventivt för att förhindra och upptäcka brottslig verksamhet i krimSPUinella nätverk. Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i brottsbekämpningen genomförs. Förslagen i SOU 2022:19 ska ligga till grund för lagstiftning och effekterna utvärderas i syfte att se om ytterligare skärpningar är nödvändiga under mandatperioden.
Utredaren får nu också i uppdrag att ta ställning till om, och i så fall vilka, ytterligare tvångsmedel och verkställighetsåtgärder bör få användas av de brottsbekämpande myndigheterna för att förhindra allvarlig brottslighet, till exempel hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning avseende rumsavlyssningsuppgifter, genomsökning på distans, biometrisk autentisering och kopiering. Utredaren ska dessutom ta ställning till om tillstånd till hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning avseende kameraövervakningsuppgifter utanför en förundersökning bör kunna knytas till en person.
Utredningens uppdrag har varit att se över delar av regleringen om hemliga tvångsmedel. Syftet med översynen har varit att ta ställning till hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i en större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet. Det har ingått i uppdraget att noga väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Det har ålegat utredningen att göra en sådan avvägning för varje förslag för sig och även när det gäller förslagen sammantaget. Vidare framgår av direktiven ett krav på att förslagen uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet.
I detalj vad alla dessa förslag, utredningar kan landa i för beslut är inte helt lätt att förstå, plocka fram eller få klarhet i. Ska domstol fatta beslut om avlyssning, exempelvis, är det ett grundkrav för att allt tal om rättssäkerhets ska uppnås är en fråga är – svaret är att det inte alls är säkert därför att det finns uttalanden gjorda som går i riktningen att polisen själva ska få fatta beslut. I vilken omfattning och hur beslut ska fattas vet vi inte heller därför att det finns en utredning som underlag och en komplettering – inget konkret förslag att ta ställning till såldes.
Inriktningen
Inriktningen däremot tycks vara tämligen klar – tillåt avlyssning och andra hemliga tvångsåtgärder i en ökad omfattning och mjuka upp regelverket för hur och när beslut ska tas. Logiskt borde det innebära att avlyssningen kommer att öka.
En summering:
- Dubbla straff för gängkriminella.
- Medlem i ett kriminellt gäng blir straffbelagt
- Fler hemliga tvångsmedel.
- Visitationszoner.
- Anonyma vittnen.
- Vistelseförbud.
- Avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år.
- Avskaffande av dagens mängdrabatt.
Anonyma vittnen
En omdiskuterad åtgärd är anonyma vittnen och den nya regeringen vill inför ett system där den anklagade inte kommer att få veta vem som framför en anklagelsen mot hen. Det är ett kraftigt avsteg från tidigare gällande regler för det svenska rättssystemet.
Upprättelse och rättvisa är ord jag välkomnar i avsnittet i Tidöavtalet som gäller kriminalitet. Men jag läser med oro om de konkreta förslag som skisseras – risken finns att de hamnar i konflikt med grundläggande fri- och rättigheter.
Så vad ska vi tro om allt detta då?
Det är svårt att tro innan det finns konkreta lagförslag att ta ställning till och det är svårt att överblicka konsekvenserna men när en professor i juridik, specialist på just de här områdena, Mårten Schultz, flaggar för att flera av tankegångarna direkt kan komma att krocka med grundläggande fri- och rättigheter så finns det all anledning att känna oro.
Ps. Redan när jag började att skriva denna text så vet jag att det kommer att landa i botten av statistiken över lästa texter på Magasin Macken. Integritets frågorna kommer högt upp i enkäter, vi säger att vi oroas av övervakning, kartläggning och datainsamling, men konkret så är intresset svalt. Detta är ingen kritik mot vare sig som läsare eller någon annan, bara ett konstaterande.
