Den svenska säkerhetspolisen ser högerextremister och extrema islamister som de två största hoten mot vårt öppna, demokratiska samhälle. Även om hoten inte har påtagligt skärpts så ser SÄPO fler extremister och hotbilden har blivit mer komplex där de digitala plattformarna används för att värva främst unga.
Enligt SÄPO så växer extremismen och antalet aktiva blir alltfler:
– Vi ser ständigt nya aktörer i vårt informationsflöde, vilket indikerar att extremismen växer i bred bemärkelse. Den gemensamma nämnaren hos de våldsbejakande extremisterna är misstron mot etablissemanget och att skulden för samhällets oförmåga eller egna misslyckanden läggs på de som uppfattas företräda samhället, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.
Individer
Flera av de senare terrordåden har först av enskilda individer och det är en gärningsperson som SÄPO varnar för:
– Hotet utgörs i många fall av individer som ser våld som en lösning på ett problem som de upplever att de delar med andra. En idé som är sprungen ur den propaganda som konsumeras. Ju större mandat och stöd de upplever sig ha och ju mer handlingsutrymme de får, desto starkare verkar de bli, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säkerhetspolisen.
Sociala medier fungerar som värningsplattformar och i sammanhanget så varnar SÄPO för tonen, debattklimatet och att ord har betydelse:
– Det vi måste vara medvetna om är att ord har betydelse. När hat och hot vräks ut på nätet göder det våldsbejakande extremister. Ibland är detta en medveten handling. Även om de som hatar och hotar inte själva skulle omsätta sina tankar i praktiken är de medvetna om att det finns de som lyssnar som gör det. När gränsen för vad som är normalt att uttrycka hela tiden flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister tycker sig ha stöd,
inte bara för sin uppfattning, utan även för att begå brott. En person som förfäras av ett terrorattentat kan vara samma person som har hetsat till det, säger Fredrik Hallström.

0 kommentarer