Varning, skribenten använder svordomar.
Det slår aldrig fel. Lyft valfritt problem, händelse, politiskt uttalande eller bara sådär i största allmänhet något som kan och bör ventileras så dröjer det inte länge innan ”whataboutism” anmäler sig och tycker att ett helt annat ämne ska diskuteras.
Ponera att du är en smula upprörd över att Sverigedemokraterna har betalda nättroll som samordnat och på order av partiledningen attackerar alla som har en avvikande uppfattning. Det är SDs svans, med andra ord, som används för att tysta alla som törs närma sig kända ämnen och som inte tycker som Sverigedemokraterna.
Reinfeldt
Det tar inte lång stund innan någon glider in i diskussionen och lyfter SSU:s försök att utmåla Fredrik Reinfeldt som pedofil 2006. Det är ju en ännu större skandal påtalar den som nu med alla till buds stående medel, det vill säga taskig retorik, försöker kapa diskussionen och skicka den i en helt annan riktning. Näste volontär och bullshit-artist kastar in en nyfiken journalist och liberaler som loggade in på Socialdemokraternas nätverk Sapnet 2007. Så här kan vi fortsätta hur länge som helst. Poängen är att Sverigedemokraternas avlönade armé med nättroll inte ska diskuteras.
Ta bensinpriserna och lyft fram åsikten att du tycker att regeringen borde göra något så kommer ”whataboutism” att lyfta fram det eftersatta underhållet av järnvägen – det är Alliansens fel. Samma järnväg kan diskuteras av någon annan och då är det Socialdemokraternas fel. Hur som helst – bensinpriset eller priset på drivmedel ska inte diskuteras. Lösningen är att vi alla ska ge fan i att köra bil vilket ju onekligen löser problemet om det inte vore så att alla i det här avlånga landet inte har bussar, tåg, spårvagnar och tunnelbana.
Twitter är en drivbänk för den här typen av diskussioner. Diskussion efter diskussion kollapsar, bryter samman som ett bevis på att vi helt enkelt inte kan diskutera med skriven text. Det är som om världen stannat strax efter det att Gutenberg uppfann tryckkonsten och vi fick böcker. De flesta av oss är fullt kapabla att skriva och kommunicera via SMS, iMessage och via epostmeddelanden men när vi landar i sociala medier tycks alldeles för många oss plötsligt utvecklas till fullblodsidioter där vi inte ens kan ta till oss skriven text.
Naturligtvis inte du och jag, vi är lysande undantag och fullfjädrade verbala och skrivande retoriker. Det är alla de andra som är problemet.
Vi har också en tendens till att sysselsätta oss med rena skitsaker, hänga upp på enskilda detaljer och diskutera ihjäl sånt som på det stora hela taget inte betyder någonting – när vi inte gör vårt bästa för att medvetet missförstå för att skapa våra egna argument. Fungerar inte det så fyll i sånt som den du diskuterar med inte har skrivit, inte har menat eller avsett. Då kan du snabbt styra över diskussionen till att handla om saker som aldrig har skrivits.
Kärnkraft
Diskuteras elpriserna så spelar det ingen roll vad som sägs, lösningen är mera kärnkraft. Har vi effektproblem söderut i en elproduktion som exporterar rätt betydande mängder el så är svaret och lösningen – mera kärnkraft. Sen måste vi får bort alla elområden, chockhöja elpriserna för alla utanför elområde 3 och 4 för har vi inte lyckats att svälta ut de jävla norrlänningarna så kanske en dos med skyhöga elpriser, får de envisa jävlarna att tänka om. Glöm inte heller bort att vi ska då fan inte ha några vindsnurror i närheten av våra sommarstugor och då spelar det ingen roll att snurrorna står en en 7-7 sjömil ut i havet och att de i stort sett bara kan ses med kikare. De ska förbanne mig inte skymma min utsikt. Hade de envisa norrlänningarna resonerat på samma sätt och vägrat att låta en massa älvar byggas ut så hade det minsta problemet för vår södra landsända varit effektproblem. Då är i många i det här landet som hade frusit.
Sen kan vi ju alltid kasta in den uråldriga diskussionen om de närande och de tärande och vrida till det med skatteutjämningssystemet och slänga in ett argument att Stockholm betalar för lokalbussarna i Hjoggböle, eller var det nu kan vara, som om Sverige bestod av delstater där pengar skickas fram och tillbaka.
Argumentet
Bry dig inte om argumentet att vi är ett land och att effektproblemen i den södra delen av elnätet faktiskt är vårt gemensamma problem. Begränsa ämnet, begränsa diskussionen och skicka den sen i en helt annan riktning. När du lyckats med det så lämna diskussionen. Ditt uppdrag är slutfört.
Vart vill jag nu komma med all den här jämmerlåten?
Min poäng är att om vi ska kunna få ett vettigare debattklimat så hänger det på oss och vi kan börja med ett vackert ge fan i att försöka att kapa diskussioner med ”whataboutism”.
