Även om Donald Trump lyckades med att få åtta av tio av sina kandidater valda i fyllnadsval till kongressen och nomineringar inför det kommande mellanårsvalet så finns det tecken på att den förre presidenten håller på att bli alltmer marginaliserad och att alltfler republikaner tar ut en viss distans till Trump.
När kongressen röstade om huruvida Donald Trump skulle ställas inför riksrätt så röstade 10 republikaner för och de tio blev snabbt Trumps huvudmotståndare. Idag, efter fyllnadsval och nomineringsval kan konstateras att fyra av de tio hoppade av och ställde inte om för omval, fyra förlorade sina val och bara två överlevde, politiskt, attackerna från Trump.
Så långt kan konstateras att Donald Trump fortfarande har det republikanska partiet i ett fast grepp.
Sarah Palin
Det finns dock tecken på det motsatta. Sarah Palin förlorade valet i Alaska vilket få hade väntat sig. Palin var favorit att vinna valet och därmed inleda sin politiska comeback men hon förlorade mot demokraternas Mary Peltola som nu intar platsen i kongressen efter republikanen Don Young som avled i mars i år. Peltola kommer nu att sitta på sin post till januari nästa år – om hon inte vinner valet i november.
Demokraten Pat Ryan vann överraskande ett fyllnadsval i New York i en valkrets som traditionellt sedan länge tillhört republikanerna. Ryan gick till val med att försvara aborträtten och en del andra politiska frågor som tydligt skiljer demokrater och republikaner.
Avstånd
Det finns även flera tecken på att republikaner har börjat att ta visst avstånd från Donald Trump i takt med att utredningar och anklagelser hopas mot den förre presidenten. Adam Laxalt, republikan från Nevada, har haft en stor banner på sin hemsida där han berättar om att han stöds av Donald Trump. Den bannern är nu borta. Ted Budd, North Carolina, har även han plockat bort information om att han stöds av Trump. Blake Masters, Arizona, har plockat bort uppgifter om att 2020 års val stulits från Trump och republikanerna. Yesli Vega, Virginia, Barbara Kirkmeyer, Colorado, Bo Hines, North Carolina och Tom Barrett, Michigan, är andra exempel på republikanska politiker som tonat ned kopplingen till Donald Trump och som även tonat ned sitt antiabort-stöd.
Juridiska tvister
Trump själv ser ut att dras allt djupare in i en rad olika judiska tvister där den förre presidenten slåss med åklagare i New York där hans bolag utreds för skatteflykt, övervärderingar av fastigheter och för att ha lurat försäkringsbolag. Tillslaget nyligen mot Trumps Mar-a-Lago, där FBI gjorde en husrannsakan på uppmaning av det amerikanska justitiedepartementet och där hundratals hemliga och topphemliga dokument beslagtogs har förvisso lett till att pengar strömmar in till Trumps förmodade valfond men alla turer har gjort att mer moderata republikaner har börjat att distansera sig från honom.
Hela historien om Trumps försök att behålla en stor mängd dokument, som han tagit med sig vid flytten från Vita Huset, har utvecklats till en politisk kvarsten. Det amerikanska justitiedepartementet är en helt annan myndighet än under Trumps dagar i Vita Huset. Nu slår justitiedepartementet tillbaka med full juridisk kraft och Trumps överklagan och krav på att dokumenten ska gås igenom och analyseras av en oberoende part har tolkats som obstruktion men inlagor från Trump innebär också att myndigheten, justitiedepartementet, ges en möjlighet att agera och svara på olika påståendens som Trump gör via sina advokater.
Skriftsväxling
Det har bland annat, i den här skriftsväxlingen, kunnat noteras att Trumps advokater skriftligen lovat att alla dokument samlats in och överlämnats, innan den unika åtgärden att göra en husrannsakan hos en för detta president. Trumps advokater har lämnat över skriftliga utfästelser att de har gått igenom alla dokument och att alla handlingar ska ha lämnats över till myndigheterna. Trump har även i olika uttalande sagt att han samarbetar fullt ut med utredningen. När sedan FBI slog till mot Mar-a-Lago så visade det sig att det det fortfarande fanns hundratals sekretessbelagda, hemliga och topphemliga dokument i kartonger på Trumps kontor.
Trump själv har då hävdat att det är dokument som han hävdat sekretessen runt, innan han avgick som president. Något som juridiska experter avfärdar eftersom regelverket säger att berörd myndighet eller underrättelseorganisation alltid ska rådfrågas innan beslut och i flera fall så är det bara underrättelseorganisationerna som kan fatta sådana beslut.
Skriftsväxlingen visar tydligt att Trump försökt att undanhålla dokument, att hans egna advokater medverkade till det och att det ligger mycket nära till hands att Trump landar i ett obstruktionsåtal.
Sen återstår huvudfrågan i sammanhanget – varför i hela friden plockade Trump med sig flera kartonger med hemliga dokument när han lämnade Vita Huset?
Den frågan har ingen lyckats att besvara, ännu.
Den andra frågan – har verkligheten börjat att hinna ifatt Donald Trump nu, kan besvaras jakande. Det kan vara så att de problem som Trump dragit på sig huvudsakligen genom eget agerande nu till slut kan bli lite för mycket även för republikanerna. Nu ska ingen förledas att tro att Trump är ute ur bilden. Det kan räcka med att han tillkännager att han ställer upp i 2024 års presidentval och att han snabbt samlar sina trupper, slår alla utmanare i opinionsundersökningarna så kan vinden svänga igen. Utifrån det så är det sannolikt bara en tidsfråga innan beskedet kommer – att demokraterna utmanas av Trump, igen.
