Sociala medier kan bli förstagångsväljarnas huvudsakliga informationskanal vid höstens val samtidigt som politisk information via sociala medier har lågt förtroende.
– Det vi ser är att sociala medier spelar en mer framträdande roll i årets val och jag tror det kommer vara ännu viktigare till valet 2026, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen som följt utvecklingen sedan valet 2014, till SVT.
En av de som producerar innehåll inför valet är influenser Margaux Dietz i det som kallas ”Partitempen”:
– Jag gör partitempen eftersom många ungdomar tar sin information från sociala medier, framför allt första- och andragångsväljarna. Mina följare vet att jag inte är journalist utan att jag gör det på ett sätt som är lätt att förstå, säger Margaux Dietz, säger hon till SVT.
Margaux Dietz säger också att det hon gör inte är journalistik och är att hon är opartisk.
Tacksam plattform
För partierna och partiledarna är den här typen av intervjuer säkert en mycket tacksam plattform. De kan räkna med att få lägga ut texten utan granskande, tuffa motfrågor och det kan lätt bli en redovisning utan krav på fakta eller att på att vederlägga några påståenden. Margaux Dietz ingår exempelvis i KD-ledaren Ebba Bush bekantskapskrets vilket inte är oviktigt i sammanhanget. De är goda vänner och umgås privat.
Låt oss ta två exempel på vanliga politiska påståenden:
Sverige har höga drivmedelspriser och regeringen brukar försvara sig med att det gäller resten av Europa och att anledningen i huvudsak är en oro i omvärlden och bland nämns Rysslands krig mot Ukraina. Det som inte nämns lika ofta är vår relativt höga beskattning på drivmedel och det som kallas reduktionsplikten – det vill säga att biodrivmedel ska blandas i.
För att en väljare ska få en komplett och fullständig bild så duger inte regeringens förklaring – Ryssland krig mot Ukraina. Det är en delförklaring.
I debatten om vården så brukar inte minst Kristdemokraterna kritisera regeringen för vårdköer och andra brister utan att nämna att vården hantera och styrs av regionerna – de flesta regionerna i landet styrs av Allianspartierna, däribland KD.
Motfrågor
Intervjuer utan motfrågor och utan granskning blir bara en ensidig redovisning likt skoltidningsreportern som läser sina frågor innantill från en lista. Det viktigaste blir att ställa alla frågorna – inte att ge läsaren, tittaren eller lyssnaren en korrekt bild av ämnet. När influensers säger sig vara opartiska och villiga att låta den de intervjuar tala till punkt så är det inte ”det långa samtalet” det handlar om. Det är ett upplåtande av de den egna plattformen utan motkrav. Joe Rogan, som driver en av världens största podcasts, har satt det i system. Han bjuder in en kontroversiell person för en intervju och låter sedan gästen breda ut sig utan motfrågor. Avsikten är uppenbar – skapa uppmärksamhet vilket inte är unikt för Joe Rogan. Det gäller flertalet av nätets alla influensers. De drivs inte av några journalistiska principer utan de gör det de gör för att tjäna pengar. Ett bra sätt att göra det är att bjuda in de som vill prata, erbjuda gästerna en stor, bred plattform som de får använda utan motfrågor.
Fällan
Från oss nyhetskonsumenters sida är det lätt att gå i fällan och tro att det vi får oss till livs är ofiltrerat, att budskapet på något sätt ska vara renare, kanske rent av bättre än om det filtrerats av professionella journalister. Den tron vilar inte sällan på en underliggande kritik mot medierna och en allmän misstro riktad mot journalister. För det förhåller sig så att i undersökning efter undersökning så svarar vi att vi inte litar på medier och journalister men när det sedan undersöks vad vi baserar våra åsikter på så – på medier och journalister. Traditonella medier har därför, fullt logiskt, högre trovärdighet när det handlar om att förmedla vad våra politiker säger än sociala medier.
Jag tänker inte recensera landets journalister eller medier i allmänhet. Det är åtskilliga år sedan jag klev från en redaktion för sista gången och yrket, journalistens, har förändrats. Nu ska färre göra betydligt mer och vi har ett medialandskap som hela tiden förändras, lokaltidningar slås samman, företag och det offentliga anställer kommunikatörer i hög takt och till det kommer så sociala medier.
Det vi alla bör ha klart för oss är att influensers, bloggare och allt vad vi kan kallas inte sysslar med journalistik och att den som påstår att hen gör en intervju ”opartisk” saknar insikt i vad begreppet står för och hur vi fungerar som människor. Det är också en grov feluppfattning därför att påstående antyder att det skulle vara bättre att vara ”opartisk”. I rollen som journalist så tar du ofta ställning men om du gör ditt jobb rätt så ser du också till att båda sidor får komma till tals, du läser in dig på ämnet och du ställer motfrågor. Allt det som du som ”opartisk” slipper.
Då räcker det med att läsa upp frågorna från en lista.
Ps. Magasin MACKEN är inte journalistik. Det här är en blogg och texten ovan är inte opartisk, inte neutral eller balanserad. Det är mina åsikter.
