Donald Trump slåss för att få tillbaka sitt konto på Twitter, Facebook, Instagram och Youtube. Han har förlorat den första ronden i domstol och valt att driva striden vidare i ett överklagande. Av de dokument som Trumps advokater lämnat in till domstolen så framgår det tydligt att Donald Trump inte har förstått att yttrandefriheten inte ger honom, eller någon annan rätt att bryta mot de regler som ett privat bolag har satt upp.
När Trump skapade sitt konto på Twitter så godkände han Twitters regler för den sociala tjänsten, precis på samma som när Trump skapade sitt konto i övriga sociala medier. Det är så det går till – du presenteras för en samling regler, ombeds godkänna dem som ett villkor för att fåt ingång till tjänstens alla funktioner.
Bryta
Trump har sedan, medvetet, valt att bryta mot Twitters regler, inte en gång utan vid en lång rad tillfällen. Efter valförlusten 2020 började Trump att sprida informationen om att valet hade stulits ifrån honom. En rad krav lämnade sin till domstolar i flera delstater med krav om omräkning, uppgifter om påstådda valfusk och påståenden om att de datorer som användes för att räkna rösterna var manipulerade. Domstolarna gick igenom uppgifterna och avfärdade dem. Till slut hade ett 60-tal ärenden avgjorts och Trump förlorade vartenda ett, utom i ett fall där rösterna i bett litet valdistrikt räknades om för hand utan att valresultatet ändrades.
Trump fortsatte att använda bland annat Twitter för att sprida den felaktiga informationen om att vilket stulits från honom genom ett omfattande valfusk. Hans twittrande och tal vid massmöten ledde fram till ett stort massmöte i närheten av Washington den 6 januari då Trump uppmanades sin användare att marschera mot Kapitolium. Resten vet vi – upplopp, intrång, skadegörelse och folkvalda politiker som svävade i direkt livsfara.
Få tillbaka
Nu försöker Donald Trump att få tillbaka sitt konto bland annat på Twitter med det bärande argumentet att hans yttrandefrihet har kränkts och att Facebook, Twitter, Youtube, Instagram med flera medvetet försöker att tysta konservativa politiker och deras åsikter. Trumps advokater hävdar vidare att Twitter är att betrakta som en ”state actor”, alltså i det närmaste som en slags statlig aktör, i vart fall en aktör som ska lyda under amerikanska grundlagar. I enlighet med det så menar då Trump, via sina advokater, att Trump har rätt att säga och posta vilka inlägg som helst på Twitter – yttrandefriheten ger honom den rätten.
Så var landar det här då?
Utan att påstå, eller ens antyda, att jag är juridisk expert på amerikanska lagstiftning (eller juridisk expert överhuvudtaget), så landar det i om huruvida Twitter är ett betrakta som ett privat bolag som skyddas av sektion 230 eller inte. Även om den juridiska sidan kan te sig intressant så är det svårt, för att inte säga mycket svårt att hitta juridiska experter som ger Trump mer än snöbolls chans i helvetet. Det finns naturligtvis foliehattar som Lin Wood, en av Trumps tidigare advokater, som backar upp stämningarna men Lin Wood anser å andra sidan att Högsta Domstolens chef John Roberts är pedofil (helt utan bevis eller substans) så Woods uppfattning kanske vi ändå bör avfärda och sortera in under ”foliehatt”.
Presidentval
Donald Trump vill få tillbaka sina konton i sociala medier för att kunna förbereda och starta upp valkampanjen inför 2024 års presidentval. Det är därför kontot på Twitter är så viktigt.
Kommer Trump att vinna då?
Högst osannolikt därför att Twitter faktiskt är ett privat bolag och därför att Trump godkände reglerna och lovade att följa dem. Ibland är juridik inte svårare än så.
