
Arun Maini och Marques Brownlee har gått samman, tillfälligt, för att berätta hur de stora techbolagen styr, manipulerar och ser till att få fram till budskap på sina villkor.
De båda berättar om avtal som de tvingas att skriva under som anger vad de får skriva/säga och när, om gåvor som skickas med i samband med att de får låna produkter för test och om funktioner som inte finns med men som de tvingas att berätta om.
Det är en tydlig, begriplig och nyttig genomgång men det finns en fråga som ingen av de två besvarar – varför går de med på alla de här kraven, varför säger det bolagens PR-avdelningar vill och varför skriver de under avtalen?
Journalister
I sammanhanget talas det om journalister och det är precis och exakt det som är felet och det är på den punkten det brister här – för få journalister, eller kanske snarare en brist på journalistiska principer.
Måste du skriva under ett avtal om vad du får och inte får skriva – skriv inte under.
Kräver bolagets PR-avdelning att du ska nämna en funktion som inte finns med i ditt testexemplar – gör inte det.
Ta inte emot gåvor, gratisprylar och sånt som kan leda till att hela din roll som oberoende kan ifrågasättas.
Det sista är så självklart och grundläggande att det ska sitta i ryggmärgen hos varenda en som titulerar sig journalist.
MEN
Men, och nu kommer ett stort verbalt MEN som förklarar varför – pengar. Influensers bloggare och andra har byggt sin affärsverksamhet på att vara först, vara bra och kunna berätta det som efterfrågas. De har därmed gjort sig direkt beroende av techbolagen och deras PR-avdelningar. De måste få låna prylar att recensera, de måste finnas med på VIP-listor och de har att välja mellan att hamna i onåd eller gå med det bolagen kräver.
Är journalister så mycket bättre då?
Nej, inte alltid, men kanske lite oftare därför att med en redaktion i ryggen och en fast lön så är du inte lika beroende av de här bolagen. Nu finns det undantag, kanske lite för många undantag till ich med och det är inte helt ovanligt med recensioner och betygssättningar som görs utifrån att journalisten i bästa fall har fått hålla i den nya produkten i några minuter. I sämsta fall så skrivs recensionen med teknisk information, bilder och en PR-video.
Nya iPhone
Tänk på det när det ska sättas betyg på nya iPhone om några veckor. Praktiskt taget ingen, låt mig säga det igen, ingen, svensk tidning har fått några förhandsversioner av den nya modellen. Ändå kommer flera tidningar ha betyg och recensioner samma kväll som Apple visar upp nya iPhone.
Själv då?
Själv då, säger och frågan är berättigad. Magasin Macken är inte en journalistisk produkt. Det är en blogg, min blogg, men som fd journalist så försöker jag iaktta journalistiska principer. Har jag lånat en pryl så berättar jag det. Jag skriver aldrig om en pryl om tillverkaren ställer några krav på att jag ska skriva något speciellt – krav om att något ska nämnas. Jag går med på att inte publicera något förrän angivet datum eller klockslag. Det är legio inom branschen. Jag tar aldrig emot gåvor och vill ett företag ge bort exempelvis licensnycklar så lottar jag ut dem ibland (sällan) – och jag berättar om det.
Tydligt
Reklamsamarbeten markeras alltid, tydligt, och jag berättar också om länksamabeten med exempelvis MacPaw och några få andra företag. Kort sagt jag försöker att vara transparent men det är klart att jag ibland har gjort fel och inte varit så tydlig som jag kanske borde ha varit. Det gör alla som gör saker. Du vet, misstag.
Det får till följd att jag sällan är först med att betygsätta och testa saker. Dessutom är Macken knappast en prioriterad blogg ör de stora amerikanska techbolagen. Macken är en alltför liten digital publikation för det.
Manipulation
Sen skulle jag inte kalla allt det som de båda räknar upp i videon ovan som manipulation. Det handlar om roller där du om journalist har en roll och bolagens PR-avdelningar en annan. det handlar om att spela på olika planhalvor och PR-avdelningarna har fokus på att se till att deras produkter framställs så fördelaktigt som möjligt. Skribenten och journalistens roll är att behålla sitts oberoende och inte göra sig beroende eller gå med på vad som helst.
