Idag kommer Bruce Springsteens nya album där han samlat det gamla gänget – The E-Street Band. Igår hade dokumentären, filmen om hur detta album skapades premiär på AppleTV+. Det vi får möta är en eftertänksam Springsteen som tar upp ämnen som du gör när du blir äldre.
När döden blir mer påtaglig, kommer närmare så tvingas du konfrontera ämnet och hantera det. Bruce Springsteen förlorade ”The Big Man” Clarence Clemons och Danny Federici, tidigare medlemmar av bandet. Han är den siste som är kvar från bandet The Castiles, som visserligen bara existerade under tre år men som satt tydliga spår i Springsteens liv och karriär. Bruce Springsteen har nått den äldre där vi alla konfronteras ned döden på ett högst påtagligt sätt. När du närmare dig 60 års åldern så dör människor du känt, älskat och människor som betyder något, viktiga människor. Det är livet.
Svartvitt
Nu samlar Springsteen bandet igen, så som han gjort många gånger tidigare när det album ska bli till. han har grävt bland sina gamla texter, plockat fram oinspelade låtar från när han var 22 år gammal. Tillsammans med betraktelser av livet idag blir minnena ett starkt album. Starkare, rakare och mer Bruce Springsteen än på länge och två tredjedelar in i dokumentärfilmen upptäcker jag, slår det mig att den är i svart/vitt. Jag vet inte varför men det är smart därför att utan färger hamnar fokus på musiken, på musikerna på låtarna.
Filmen ger en bakgrund till musiken, till varje låt och till texterna. Han skriver om sin barndom, om tåg, begravningar och han skriver om det han ser. Det är den äldre betraktaren men bara delvis för här finns som sagt en yngre, en mycket yngre Springsteen.
Ranch
Bruce Springsteen har aldrig varit speciellt media. Han har varit en av USAs största artister och låtskrivare men samtidigt mycket privat. Han ger inte en massa intervjuer, han sitter inte i tv-soffor och han släpper definitivt inte dokumentärfilmare in i studion ute på sin ranch. Han är i högsta grad privat nu också. Du får brottstycken är privatlivet med en del privata bilder men inte mer. Det blir ingen rundtur ute på gården. Filmarna lämnar aldrig studion utom när det tas landskapsbilder som fungerar som inramning för Bruce Springsteens berättande.
Musiken är i fokus, hela tiden, och det är sannolikt avsikten för Bruce Springsteen har aldrig sökt medialjuset. Han spelar inte förr kändisskapet, för pengarna – han spelar därför att han fortfarande känner att han har något att berätta.
Se den här filmen – före, innan du sätter dig ned och lyssnar på albumet – A Letter to You. Det är nog den ordning som Springsteen önskar och du ska alltid gör som ”The Boss” vill.
