Mark Zuckerberg vill ha ny lagstiftning för de stora amerikanska teknikbolagen, i första hand Twitter, Google och Facebook. Det är de bolagen som hanterar stora mängder data, publicerad av användare men också egna annonser och inlägg. Så frågan är varför Zuckerberg vill se sitt bolag reglerat? Svaret är att han inte har något val och det är bättre att förekomma än förekommas.
De sociala mediajättarna är satta under hård press, inte minst under valår ich just på pågår amerikanska primärval med annonser och propaganda som publiceras bland annat på Facebook. Den sociala mediajätten har även beskyllts för att användas för att manipulera val och för att vara ett verktyg i händerna på de som vill nå osäkra väljargrupper. Cambridge Analytica-skandalen är ett tydligt exempel på att Facebook själva inte riktigt vet hur deras system kan användas och hur den enorma mängden insamlad information kan missbrukas.
Debatt
Mark Zuckerberg vet att det just nu pågår en debatt som går ut på två saker – reglera och lagstifta de stora bolagens hantering av vår information och se till att de betalar skatt där de är verksamma. Twitter har valt att stoppa alla politiska annonser medan Facebook sagt att de inte kommer att ingripa mot politisk reklam överhuvudtaget. Twitter vill stoppa desinformation och falsk information medan Facebook anser att de inte ska ingripa överhuvudtaget.
I politiska kretsar känner de folkvalda att trycket på dem ökar. Vår integritet blir en allt viktigare fråga och den tenderar till att hamna allt hlgre upp på agendan.
Vem äger vår information och dem får köpa och sälja den?
När det sedan visar sig att Facebook använts som ett verktyg i presidentvalet 2016 och Brexit för att manipulera demokratiska val så hamnar ansvarsfrågan i ett helt annat läge. När de sociala mediajättarna kan utgöra ett hot mot fria och öppna val så är det demokratin som ställs på sin spets. Tolka nu inte detta som att jag anser att Facebook, Twitter och Facebook är ett hot mot demokratin. Det är att dra iväg resonemanget alldeles för långt. De som missbrukar de sociala mediajättarnas system för att manipulera val däremot kan sorteras in under demokratihot.
Skatt
En annan fråga är var och hur de här teknikjättarna ska betala skatt och den frågan inkluderar i högsta grad även Apple. EU har eftertaxerat och bötfällt Apple med 13 miljarder Euro. Domen är överklagad och den har sin grund i en uppgörelse med Irland där Apple har sitt europeiska huvudkontor, liksom Google, Microsoft och Facebook. Granskningar av de stora amerikanska teknikjättarna visar att de betalar mycket små summor i skatt för sin verksamhet inom EU-området. Små summor ställt mot omsättning och vinster ska tilläggas. Google omsatte 4 miljarder kronor i Sverige 2015 men betalade bara 5.9 miljoner i skatt, förutom sociala avgifter på 100 miljoner kronor.
Facebook har fått sammanlagt 139 miljoner kronor i stöd för sina serverhallar i Luleå och till det ska läggas en sänkt energiskatt på el till serverhallar. Något som beräknas ge ytterligare sänkta kostnader för Facebook på flera tiotals miljoner kronor per år. Facebook beräknas ha tagit åt sig runt en miljard av annonsmarknaden 2017 – utan att betala något i skatt
Apple hade fram till för några år sedan ett upplägg där alla köp av appar beskattades i Luxemburg – det vill säga knappt någon skatt alls.
I sammanhanget ska tilläggas att bolagen inte bryter mot lagar och regler men konsekvenserna är tydliga – enligt Tidningsutgivarna så har vare tredje reklamkrona lämnar journalistiken sedan 2008.
