Dinosaurierna dog ut och nu ser det ut som att även NHL städar ut ledare och tränare som använder gamla, förlegade ledarmetoder. Torontos Mike Babcock, en av NHLs mest framgångsrika tränare sparkas, Calgary Flames har stängt av Bill Peters och detsamma gäller Marc Crawford, Chicago Blackhawks.
Det samlade intrycket är att nu har locket lyfts gällande gammalmodiga ledarmetoder där spelare ska tvingas till bättre prestationer med hot, verbala och fysiska angrepp. Sedaqn debatten kommit igång så har en rad spelare berättat om hot och regelrätt mobbing riktade mot spelare.
Den tjeckiske spelaren Mochal Jordan pekar ut Bill Peters i en serie inlägg på Twitter:
https://twitter.com/TheBigCzech23/status/1199412238228099077
https://twitter.com/TheBigCzech23/status/1199412275561607168
Kultur
Frågan är om detta är ett utslag av usla ledarmetoder, en sunkig kultur där segrar går före arbetsmiljö och hur du behandlar människor, eller kanske är det så att det är en kombination av en osund macho-kultur där resultaten överskuggar allt?
Jag har själv sprungit in och ut i olika omklädningsrum, åkt tusentals i buss med olika lag och varit med på interna, slutna möten då allt ska ventileras. Jag kan inte påminna mig om att en enda ledare har slagit en spelare, hotat spelare eller skällt ut en spelare inför andra. Jag har varit med om ”hårtorkar” men det är kollektiva utskällningar av lag som förtjänat det och som behövt väckas. Utskällningar utan en massa invektiv, utan överdrivet många svordomar och aldrig har kritiken riktats mot enskilda spelare. I de allra flesta fall så har tränaren pratat om ”vi” – vi kan bättre, vi måste göra så eller så. Det har handlat om att vinna tillsammans och förlora tillsammans, om vi.
Jag tror inte att jag har varit blind utan att den här typen av ledare har vi städat ut i Sverige för länge sedan. Nu gör NHL det också – dinosaurierna är utdöda.
