Tio av elva anmälda artiklar som kan kopplas till #metoo har fällts och antalet fällningar är rekordmånga i spåren efter kampanjen i sociala medier. Så här i efterhand kan konstateras att medierna inte klarade stresstestet. Medierna bröt mot sina egna etiska regler i rapporteringen av sexuella övergrepp.
Genomgående så handlar det om namnpubliceringar som har fälts och det stora antalet fällningar, ökningen av fällningar har i huvudsak två orsaker – Tidningarnas Telegrambyrå, TT och #metoo.
De förstnämnda fällningarna handlar om telegram från TT som publicerats automatiskt av flera medier. Det är alltså telegram från samma källa som anmälts och fällts flera gånger.
Det framgår av årsberättelsen från Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON). Ökningen är inte oväntad och beror på 48 TT-fällningar som rör telegram som automatpublicerats på ett stort antal tidningssajter, samt på 19 Metoo-fällningar. Utan dem skulle antalet fällningar ha varit 19.
Övertramp
Antalet fällningar kopplade till #metoo är alltså 19 stycken. En viktig debatt, en viktig kampanj kunde alltså inte beskrivas och rapporteras utan en lång rad etiska övertramp. Noterbart är att bland de medier som fällts finns SVT, TV4 och Sveriges Radio. Medier som normalt sett brukar kunna sig på rätt sida om pressetiken men inte de medierna klarade att rapportera om en kampanj i sociala medier utan övertramp och fällningar som följd.
Det kan naturligtvis tyckas som dubbelmoral och inte så lite märkligt att undvika namn i en text om en kampanj i sociala medier där samma namn nämns i vart och vart annan inlägg men det är det medierna ska göra. Medierna ska inte döma på förhand därför att medierna inte är en domstol. Vi kan tycka att en individ är en hur stor fähund som helst men medierna ska inte (i normalfallet) skriva ut en enskilds namn vid en polisanmält, inte ens om en förundersökning har inletts, inte om förundersökningen har lagts ned och inte om saken går vidare till domstol. Det finns undantag för de som kan anses vara offentliga personer men det är en ganska liten och snäv skara – en del politiker, höga chefer inom offentlig förvaltning för att ta två exempel men inte journalister, mellanchefer och de flesta andra. Anledningen är densamma – medier är inte domstolar och de avkunnar inga domar.
Konstig sits
Det här gör att medierna handlar i en minst sagt märklig sits där en person kan namnges i utländska medier och det gör att namnet bara är en sökning bort. En person kan som sagt namnges i en lång rad inlägg i sociala medier och namnet kan anses vara rätt väl känt i en stor krets människor. Trots det så ska inte namnet tas med i rapporteringen. Det finns inget undantag i de etiska reglerna för medierna som säger att om många vet så är det okej att publicerat en misstänkts eller utpekads namn. Tvärtom så sägs att varje enskilt media ska pröva namnpubliceringen utifrån den egna rapporteringen, inte utifrån vad andra skriver.
Nu ändras regler, tiderna förändras och så även mediernas etiska regler men utifrån antalet anmälningar och fällningar kan konstateras att medierna inte klarade stresstestet under #metoo.
