Svenska journalister är vänstervridna miljöpartister. Det påståendet har gått från att komma från en rätt tveksam undersökning bland landets mediaföretag, där ingen åtskillnad gjordes mellan journalister och andra anställda, till att nu bli en slags sanning.
Utifrån det så förvandlas en massa personer i sociala medier till mediaexperter. Min fråga till alla er är – har ni överhuvudtaget satt er fot på en redaktion?
Fakta
Låt oss ta några enkla fakta först:
De flesta tidningar i Sverige är borgerliga. De ägs av privata företag, privata ägare och de har en borgerlig politisk färg. Utöver de medierna finns reklamfinansierade radio- och tv-kanaler. Vi kan alltså enkelt dra slutsatsen media-Sverige är borgerligt.
Lite beroende på hur vi räknar så varierar siffrorna och de förändrats snabbt efter sammanslagningar och uppköp men i runda tal så är 70 procent av tidningarna borgerliga. I detta medialandsskap lyckas alltså landets vänstervridna journalister driva sina egna, privata och politiska agendor.
Fantastiskt eller hur?
Redaktion
Inom medierna finns en redaktion med en chefredaktör, en nyhetschef, en redaktionschef och andra ansvariga. Normalt så är det ägarna som tillsätter cheferna vilket betyder att de vänstervridna journalisterna med mycket stor sannolikhet har borgerliga chefer.
Ändå så lyckades vänstervridna journalister driva sina egna politiska agendor.
Fantastiskt eller hur?
Jag har jobbat på flera redaktioner inom olika medier. Det redaktionella arbetet inleds ibland, varje morgon med det som kallas för en morgonbön. Redaktionen går igenom dagens jobb och diskuterar det som gjordes dagen innan. Här är dina egna kollegor inte sällan dina hårdaste och vassaste granskare och kritiker. Poängen med att jobba på detta sätt är att det skapas ett slags moraliskt, etiskt och publicistiskt skyddsnät.
I denna miljö har alltså ändå vänstervridna journalister lyckats att driva sin egen politiska agenda för det är vad kritikerna påstår.
Fantastiskt eller hur?
Vilka syns
Låt oss nu för debattens skull utgå ifrån att kritikerna har rätt. Vänstern och miljöpartiet favoriseras av politiskt färgade journalister.
Borde det då inte synas i medierna?
Detta är det som kallas mediamätaren och den är från i maj i år. Det är de färskaste uppgifterna som jag har kunnat att hitta och det är andra gången som grafiken publiceras på Macken X. Andra gången därför att det är påkallat av en massa påståenden som alldeles bestämt hävdar att svenska journalister driver sin egen politiska agenda på nyhetsplats.
Undersökningen
Låt oss nu ta den här undersökningen också. En enkät skickades ut till anställda inom mediabolag. Svarsfrekvensen var minst sagt dålig och dessutom så är alla som jobbar i ett mediaföretag inte journalister. Av de som svarade så skulle kanske slutsatsen kunna dras att de hade en slagsida åt vänster och miljöpartiet. Det är fortfarande inte detsamma som att landets journalister är vänstervridna eller miljöpartister.
Min konklusion är att även om journalister är vänster eller gillar miljöpartiet så måste du som anser att det är ett problem förklara hur enskilda journalister kan driva sina egna privata och politiska agendor och lura nyhetschefer, redaktionschefer och chefredaktörer?
Konsekvensneutralitet
I sammanhanget kan det också vara på sin plats att förklara ett viktig begrepp inom all journalistik – konsekvensneutralitet. Det innebär att du som journalist ska publicera det du vet är korrekt, sant och verifierat oavsett konsekvenser. Naturligtvis måste du skriva och rapportera på ett ansvarstagande sätt men du ska inte ta hänsyn till om ett visst parti, en viss grupp, ett företag eller ett företag gynnas av det du skriver lika lite som om de missgynnas.
Sedan säger det sig självt att du kommer att välja när en publicering görs och du kommer att välja en tidpunkt då det du vill berätta kommer att nå ut till så många som möjligt. Granskar du en religiös rörelse så väljer du kanske att publicera dina granskande artiklar i direkt samband till den dag då samma rörelse drar igång en upptakt och möten där du nu är verksam. Du publicerar din text då ett företag ansökt om ett tillstånd och så vidare. Du publicerar och rapporterar då det är aktuellt, på tapeten och på agendan.
Avslutningsvis
Så med vilken rätt och med vilka kunskaper sitter jag här då bakom mitt tangentbord och leker ”Messerschmitt”?
En massa år som frilansande fotograf, frilansande journalist, anställd på flera tidningar, kommentator inom Sveriges radio (ishockey) – sammanlagt över 25 år som journalist. I den rollen har jag aldrig träffat en enda kollega som drivit sin egen politiska agenda. Det är fullt möjligt att jag är naiv och ouppmärksam men en sak kan jag alldeles bestämt försäkra dig – ingen av alla de chefer jag haft under åren var vare sig lättledda eller lättlurade. Jag har inte en susning om var de hör hemma politiskt och det har inte heller varit särskilt intressant därför deras sätt att leda en redaktion aldrig har vilat på politisk grund.
Wikipedia: Lista över svenska tidningar ordnade efter ideologi
