Jag bytte dator. Från 13-tum till 15-tum. Jag fick en ny dator med norskt tangentbord vilket inte spelade den minsta roll. Jag gillar Norge, eller fel, jag älskar Norge. Det var inte det som skavde. Det var avsaknaden av omslag och skydd. En liten detalj som blev en stor detalj.
Jag köpte ett svart läderomslag till min MacBook Pro 13-tum. Ett heltäckande omslag som skyddar även kanterna, där du vilar händerna. Jag älskade min MacBook Pro 13-tum ännu mer eftersom skalet och skyddet tog bort de skarpa kanterna och lädret gjorde att datorn lågt helt still, även när jag hade den i knät.
15-tum
Min nya 15-tummare hade inget svart omslag i läder, Den gled i sidled när jag jobbade med den, med datorn i knät, kanterna skavde och det här blev ett ännu större problem eftersom den här typen av skydd kan skada skärmen. Det är plastribborna i den övre delen, locket, som ligger mot skärmen och fastnar det skräp mellan platsbandet och skärmen så kan det uppstå skador.
Problemet var alltså att det skydd och det omslag som jag snabbt körde mig att gilla och som är det bästa skydd jag någon skaffat kunde skada min dator.
Det är ju onekligen ett problem eller hur?
Dessutom, utan skydd så var min MacBook Pro 15-tum lite obekväm att jobba med.
Det är onekligen ett problem eller hur?
Uppfinningarnas moder
Nöden är ju som bekant uppfinningarnas moder och i det här fallet så var det ett skärmskydd. Ni vet sådan där plast som läggs över skärmen för att skydda den. Jag köpte två ark, klippte av två passande hörn och satte dem uppe under plastbanden.
Nu har jag ett svart läderomslag, heltäckande med kanter för de vassa kanterna, som gör att datorn ligger helt still och som är mjukt och behagligt att hålla i.
Problemet löst, ett stort problem är inget problem längre.
