“Tedious and helpless prose” is how, in 1881, a writer for The Atlanticdescribed “Leaves of Grass,” Walt Whitman’s first volume of poetry. It was a view shared by other contemporary critics. One called the book “intensely vulgar, nay, absolutely beastly,” before bluntly refusing to tell readers where it might be bought. Whitman did not idly nurse his wounds. Instead, he anonymously wrote numerous flattering appraisals of his work, to even the balance.
Källa: The Never-Ending War on Fake Reviews
Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Jobbar vid sidan av den här bloggen med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och tre barnbarn.
Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till Mac OS X. På den vägen är det …
