Boktipset: Rädd för Sanningen – Janne Josefsson

Boktipset: Rädd för Sanningen – Janne Josefsson

Janne Josefsson är sannolikt en av Sveriges mest kända journalister. Han har avslöjat lögnaktiga politiker i de så kallade valstuge-reportagen, han har konfronterat korrupta makthavare och han har gett upphov till boken “När Janne Josefsson ringer” av mediarådgivaren Paul Ronge.

blankUnder en lång rad av år så ledde han SVTs “Uppdrag Granskning” och var en fruktad makthavare. Janne Josefsson, arbetarungen, hade gjort en klassresa från Göteborgs förorter till ett nationellt tv-program med mycket stor genomslagskraft.

Janne Josefsson var synonymt med tuffa frågor, avslöjanden och en närgången, granskande och mycket tuff journalistik.

Få jobb är så präglade av en politiska uppfattningar som journalistens.

Janne Josefsson, Rädd för Sanningen

Politiskt resa

Janne Josefsson har även gjort en politisk resa vilken med dagens ögon kan te sig som kontroversiell men som är mycket vanlig för de som var med under senare delen av 1960-talet, och speciellt 1968 som var revolutionens år. Janne Josefsson var folkpartist ett tag, passerade genom en del vänstergrupper, aldrig kommunist, och är som den arbetsgrabb han är fortfarande vänster. Under slutet av 1960-talet och fler år in på 1970-talet så blåst en stark och kraftig vänstervåg över Europa. Det gjordes uppror på Stockholmsuniversitet, på universiteten i Frankrike och journalistik var detsamma som ett ställningstagande. Du blev journalist för att förändra världen men Janne Josefsson skiljer sig på några viktiga punkter från många andra journalister – Janne Josefsson har drivits av att berätta allt, sanningen, oavsett om den var vänster eller höger i en konsekvensneutral tradition.

Rättspatos

Det här är hans historia, Janne Josefssons. Han berättar om en barndom som präglat honom som journalist och hans historia är en historia om ett starkt rättspatos. Janne Josefsson gör det många journalister med honom gjort, och gör, ställt sig på den svagares sida för att jaga en slags rättvisa. Han är också representant för en typ av journalist som tyvärr blir allt ovanligare i klickekonomin. Josefsson granskade, grävde och det är ett hantverk som är satt på nåder. Det är en långsam, olönsam journalistik i ett kortare perspektiv men sannolikt lönsam på sikt – för att styra mediets uppgift och varumärke.

Precis innan jag var på väg att betala boken upptäckte jag att den finns inläst av Janne Josefsson själv – som ljudbok och i min värld så finns det inget bättre än att lyssna på författaren själv när hen läser sina egna ord så jag har lyssnat/läst Janne Josefssons bok. Det ger en extra dimension, ett extra lager och sådana böcker blir alltid lite extra intressanta.

Rädd för sanningen
av Janne Josefsson, Lerneby Mats
Förlag: Mondial

Betyg

blank

Den stora tystnaden, eller – Vad fan hände?

Den stora tystnaden, eller – Vad fan hände?

blank

Ola Wennström är en av våra mest kända sportreportrar. Han har lett en rad stora sportevenemang och ett tag var han synonym med Champions League. Populär, påläst, säker i studion som programledare så en dag tog det bara slut och det blev tyst. Vad fan hände?

Det är titeln på Wennström bok som nu finns att läsa, digitalt, på nätet. Det är en lång partsinlaga, Wennströms historia där han berättar vad han tycker, vad han har sett och han ger sin version av det som hände. När detta skrivs så är det tyst, påfallande tyst i kvällstidningarna, ni vet de som alltid brukar haka på ett bråk. Aftonbladet och Expressen skriver om hur vi ska ligga mer, hur vi ska gå ned i vikt och så en massa nyheter naturligtvis men de skriver inte om att Ola Wennström lagt ut sin version i form av en bok. Det är tyst.

Kattungar

Morgontidningarna skriver inte heller och just nu, om jag gör en sökning på nätet, så hittar jag att Svensk damtidning har skrivit. I övrigt råder den stora tystnaden och jag funderar på om Ola Wennström käkar kattungar till frukost, om han slår sin fru, sina barn eller om han gjort något annat för att det ska vara så tyst. Det där var retoriska frågor för jag har inga som helst skäl till att tro att det är därför det är så tyst.

Tyst

Det är tyst trots att det är den röda tråden i Ola Wennströms bok – tystnaden. Wennström skriver själv om utredningar inom Nent, numera Viaplay Group, där chefer utretts för trakasserier, sexuella sådana. Han skriver om en giftig företagskultur där kvinnliga anställda rankas efter  “knullbarhet” och där de högsta cheferna, ledningen, blundar för anmälningar så länge som pengarna rullar in. Utåt pratas det om en värdegrund där det ska vara nolltolerans mot trakasserier, sexuella påhopp och där bolaget ska vara en bra arbetsplats.

Paradise Hotel, tv-programmet blir centralt i sammanhanget sammanhanget därför att där provas alla dessa ord. TV-såpan drar in en massa pengar men nu har det kommit in en anmälan om en våldtäkt och enligt Ola Wennström så vet ledningen inte riktigt hur de ska hantera ärendet. Det framkommer också att det inte är första gången under de år som tv-programmet har sänts. Det finns rapporter om andra övergrepp som inte har lett till en mediastorm.

Obekväm

Ola Wennström skriver att han inte varit tyst, att han ifrågasatt och att han ställt obekväma frågor till ledningen, till sina närmaste chefer och att han därför inte är kvar som programledare och sportankare. Visst, det är en partsinlaga, det är Wennströms bild men ändå – varför är det så tyst?

Här finns ju allting upplagt – ett bråk, en konflikt, kändisar, och så att det handlar om mäns inställning till kvinnor och en företagsledning som tittar på pengar före det mänskliga och omtanke om sina medarbetare, främst kvinnliga sådana. Strikt nyhetsmässigt så finns det mer än en ingång i den här historien och det kan omöjligen vara ointressant att försöka att ta reda på hur en av Sveriges mest kända sportreportrar klev ut ur rutan in i tystnaden.

Konspiration

Låt mig presentera en konspiration som svar på frågan om varför det är så tyst och den bygger inte på att Ola Wennström i själva verket är hin håle själv, det vet jag nämligen inte något om. Jag har aldrig träffat Ola Wennström, inte pratat med honom, inte växlat några epostmeddelanden med honom eller såvitt jag minns haft någon kontakt alls med honom. Jag känner honom inte om nu det förhållande kan anses vara det minsta intressant. Däremot så har jag också jobbat som journalist och jag har småfuskat som kommentator i ishockey. Jag har rört mig delvis i samma kretsar som Ola Wennström, en hyggligt liten journalistisk krets eller värld om du föredrar det uttrycket.

Min konspiration bygger på vänskapskorruption. Den bygger på kontakter, vänskapsförhållanden och på att i Stockholms journalistiska kretsar så känner i sort sett alla, alla.  Cheferna inom denna rätt lilla värld har gått mellan de olika mediahusen. Chefer inom ViaPlay Group (tidigare Nent) har jobbat på kvällstidningarna och så vidare. På den här nivån är det långt färre enskilda individer inblandade än nere hos fotfolket. Här känner verkligen alla, alla och det är det min konspiration utgår ifrån. Du “kackar inte i eget bo” därför att det inte kan utan kommer att skada din framtida karriär.

Eget bo

Det är det Ola Wennström har gjort nu – “kackat i eget bo”.

Låt oss leka med några olika utgångspunkter – Ola Wennström har fullständigt fel, han är ett duktigt praktarsle som petat ihop ett långt försvarstal där han pekar ut ledningen för ett av Sveriges största mediahus för att bara vilja prata pengar än om en anmälan om våldtäkt.

Vrid och vänd på det hur du vill – det borde kunna skrivas en hel del om det.

Lek med tanken att Olla Wennström har rätt – då infaller sig något ännu mera otäckt och obehagligt. Då blir tystnaden något helt annat. Ola Wennström har skrivit ett långt, välformulerat försvarstal och förklarat vad som hände – och det är helt tyst.

Tyck vad du vill om Ola Wennström och hans bok. Tro vad du vill om vad som hände men om du beskriver, utförligt, en farlig tystnadskultur, och det fortfarande är helt tyst. Så borde det väcka frågor hos oss alla.

Nu har Ola Wennström sagt sitt och den andra sidan tiger, kvällstidningarna och de flesta andra är också tysta.

Du behöver inte vara journalist, eller före detta journalist, för att tycka detta är märkligt obehagligt.

Vad fan hände?

Några rader från husguden på Österlen – Ulf Lundell

Några rader från husguden på Österlen – Ulf Lundell

blankUlf Lundell sitter numera ensam på Österlen där han läser, målar och skriver dagböcker som han sedan ger ut under namnet Vardagar. Nu har nummer 6 och nummer 7 i serien släppts och Lundell sitter där, ensam, och saknar den tid som flytt med ont i ryggen och en längtan efter den gamla socialdemokratin.

Han är väl kanske inte så mycket rebell längre, det är du inte vid fyllda 71, men han är fortfarna kompromisslös, pricksäker och vass. Ulf Lundell är dessutom en mästare på just de här lite dystra betraktelserna även om han borde lägga ned en och annan timme till på att kolla upp fakta om det han skriver om. Sverige förlorade mot Kanada i VM-finalen i fotboll, inte Australien men är du att betrakta som nationalhelgon så kommer du undan den typen av missar.

Musik

Lundell skriver alltså fortfarande, han målar och han gör musik. Den senare handlar inte sällan om åldrandet. Ett men som Lundell har återkommit till ända sedan, ja Jack. Lundell gör fortfarande bra musik och han skriver fortfarande bra, fängslande och med sin egen ton – lite sorgset, lätt dystert och tillbakablickande.

Kompromisslös

Han är också gubben tvärs emot, kompromisslös och när hans dotter har åsikter om en kvinna som han träffat och dristar sig att kommentera detta förhållande lite mer offentlig i en pod så säger Lundell upp kontakten med henne, dottern. Det är nu inte första gången vilket alla som läst Vardagar kan dra sig till minnes. Ulf Lundell sitter där på sin gård och funderar över samtiden och det har han gjort i sju upplagor vid det här laget och han lär fortsätta med det så länge någon vill läsa – eller förresten jag undrar om han bryr sig om ens det, egentligen. Han skapar som han alltid har skapat och som sagt – han kan fortfarande skriva och göra musik. Hans målningar törs jag inte ge mig på att bedöma.

Betyg

blank

Vardagar 6 och Vardagar 7

Wahlström & Widstrand

Macken har läst: Steffo Törnquist: Minnen ur mitt liv

Macken har läst: Steffo Törnquist: Minnen ur mitt liv

blank
Steffo Törnqvist är njutningsmänniska men ska vi tro honom på hans ord så är han en förhållandevis måttlig sådan. Det finns också goda skäl för att tro på honom, gymnastikläraren som blev journalist, krönikör och programledare i TV. Nu har han talat in sin senaste bok – minnena ur hans liv och det är som alltid lite speciellt att höra författaren själv läsa sin bok.

Jag läste troget Steffo Törnqvist när han jobbade på Expressen. Hn skrev om sport, livet – om allt och han gjorde det på ett nytt sätt, inte trist analyserande utan med ett spänstigt tydligt språk – rakt på sak.

Nu har han skrivit ned en del minnen ur sitt liv – och talat om boken om ljudbok – och jag har en svaghet för tt lyssna på när författaren skäl läser det hen har skrivit.

Livsnjutare

Steffo Törnqvist är livsnjutare, betydligt mer livsnjutare ön de flesta av oss men ändå med en viss måttfullhet. Han röker cigarr, har ett eget märke och han vet exakt vilka spritsorter han skulle vilja dricka. Den gode vännen som tipsade mig om boken sa att “Den här boken kommer du att gilla. Han är precis som du och håller på med pennor och en massa små saker i livet”.

Steffo Törnqvist har en idé om att man använder en viss penna en viss dag – för en oförstående så kan de te sig obegripligt men för mig som har en samling på en 50-60 reservoarpennor, ett komplett kit för att rengöra dem, 5-6 olika sorters bläck och en del pennor som är närmast vulgärt dyra så förstår jag precis.

Steffo Törnqvist berättar också vad en hockeygrogg ärr något och det är inte det du tror och hur namnet på en orkan får en hela rrdakton att bryta samman. Det är underhållande lättsamt men med ett visst djup.

Steffo Törnquist: Minnen ur mitt liv

Macken har läst: Andreas Cervenka – GirigSverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika

Macken har läst: Andreas Cervenka – GirigSverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika

blankBokens underrubrik är – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika och det är det boken handlar om. Sveriges resa mot ett samhälle med över 500 miljardärer och med snabbt ökande inkomstklyftor.

En bild för hur utvecklingen ser ut:

Sverige, är vid sidan av renodlade skatteparadis, det land i världen som har flest superrika per capita; 1996 var miljardärerna 28 stycken, 206 hade antalet ökat till 206 stycken och bara ett år senare var det 542 personer som hade en förmögenhet spm kan räknas i miljarder svenska kronor. stycken.

Giriga medborgare

Sverige har blivit ett land med giriga medborgare som alla jagar pengar, mer pengar och det är ett land där priset för denna jakt är ojämlikhet som drabbar folkhälsan, skapar segregation och förstör tilltron till hela samhällssystemet. Pengajakten leder till ökad otrygghet, ökad kriminalitet och i en förlängning sämre tillväxt. Alltfler miljardärer är inte bar för någon, inte ens för miljardärerna är Cervenksas tes.

Numera bor inte svenska i sin bostad. Vi pratar om att tjäna pengar på vårt boende och tak överhuvudet ses som en investering. På den politiska agendan diskuteras lån, räntor och för ungdomar till slut inte kan ta sig in på bostadsmarknaden, därför att priserna rasat i höjden så kommer staten, samhället till hjälp och funderar på ungdomslån.

Het marknad

När matpriserna stiger snabbt och kraftigt så kallas det inflation. Då är det något dåligt. När priserna för villor och lägenheter skjuter i höjden med hundratals procent på kort tid är det vara en “het marknad”.

Den som fortfarande inte riktigt har förstått utvecklingen i Sverige och riskerna och problemen med denna ständiga jakt på pengar bör läsa Girig-Sverige : så blev folkhemmet ett paradis för de superrika från pärm till pärm, eller lyssna till den som ljudbok – hela boken.

Andreas Cervenka redogör pedagogiskt, klart och tydligt varför Sverige inte är folkhem längre, inte ett samhälle för alla och varför det tillkommer runt tio nya miljardärer i månaden – Andreas Cervenka förklarar också varför det inte är bra för någon, inte ens för miljonärerna och miljardärerna,

Andreas Cervenka – Girig-Sverige : så blev folkhemmet ett paradis för de superrika

Lässugen – här är massor av böcker som du kan ladda ned gratis

Lässugen – här är massor av böcker som du kan ladda ned gratis

blank

Sugen på att läsa, ladda ned alster till din iPhone eller iPad?

Här är massor av böcker som är gratis och som du kan ladda ned helt lagligt.

Det finns ett projekt ute på nätet, Projekt Gutenberg, som samlar alla böcker som övergått till det som kallas Public Domain – som det alltså inte finns någon upphovsrättsinnehavare till längre. Det i sin tur betyder att böckerna kan laddas ned helt gratis – och lagligt.

Gutenberg

Här hittar du över 59 000 e-böcker på en rad olika språk. De flesta på engelska.

Här är den svenska avdelningen med böcker på svenska.

Gutenberg, svenska böcker

Standard ebooks hittar du ännu fler titlar – företrädesvis på engelska.

Bara att ladda ned och ta plats i den bästa läsefåtöljen.

DanishEnglishFinnishLatinNorwegianSwedishUkrainian