SVT:s nya version av Tordyveln flyger i skymningen är en varm och stämningsfull bearbetning av Maria Gripes klassiska berättelse.
Serien utspelar sig sommaren 1976 i den småländska orten Ringaryd där tre ungdomar hittar en gammal kista med brev som leder dem in i ett mysterium med övernaturliga inslag, en egyptisk skarabé och en förbannelse som kastar skuggor över både dåtid och nutid.
Nya versionen
Den nya versionen är filmad med stor omsorg och förlitar sig mer på suggestiv stämning än dramatisk action. Bildspråket bär på ett dämpat skimmer som för tankarna till 70-talets sommarnätter och landsvägar, med blåtonat kvällsljus, stillastående luft och en ständig känsla av att något lurar i utkanten av bilden. Skådespelarna Hjalmar Löfmark Yilmaz, Moa Nåsander och Einar Alvarado Lönberg gör sina roller med naturlig närvaro och lyckas bära berättelsen utan att den tappar rytm eller riktning.
De vuxna rollerna spelas av etablerade namn som Pernilla August, Tomas von Brömssen och Lena Endre, men flera scener tappar trovärdighet i repliker som känns för skrivet, för tillrättalagt. Dialogen har en tendens att staka sig i det övernaturliga och dröjande, där mystik ibland blir stolpighet. Trots det behåller serien sin ton och sin idé – att något märkligt faktiskt pågår i den svenska sommaren, mitt i vardagens stillhet.
Radioteatern
För den som minns den gamla radioteatern är detta en mer visuellt drömsk tolkning. Tempot är långsamt, men viljan att fånga något försvunnet känns tydlig i varje scen. Tordyveln flyger i skymningen är en sommarskildring med plats för skuggor, nostalgi och barns blick på det som inte går att förklara. Den är kanske inte perfekt, men den är ärlig, och den gör sitt försök att väcka samma känsla som berättelsen en gång gjorde.
Titel: Tordyveln flyger i skymningen Format: Dramaserie i 8 avsnitt Genre: Familjemysterium, ungdomsdrama Premiär: 5 juli 2025 på SVT Play Regi: Mikael Hansson Manus: Lina Åström, baserad på romanen av Maria Gripe Produktion: SVT Drama Inspelning: Sommar 2024, Småland och Västra Götaland Huvudroller: Hjalmar Löfmark Yilmaz (David), Moa Nåsander (Annika), Einar Alvarado Lönberg (Jonas) Biroller: Pernilla August, Tomas von Brömssen, Lena Endre, Nina Zanjani Musik: Sebastian Öberg Tidsperiod: Utspelar sig sommaren 1976
Du hittar Tordyveln flyger i skymningen på: SVTPlay
Flera användare har berättat för BBC om den extrema stressen som de fått utstå sedan deras Instagramkonton plötsligt stängts av efter att felaktigt ha anklagats för att ha brutit mot reglerna kring sexuellt utnyttjande av barn.
Det här är användare som har blivit permanent blockerade från sina konton av Meta, som äger Instagram, och först efter att fallen uppmärksammats av journalister har kontona återställts.
En av användarna säger att han förlorat sömn, isolerats från sitt sociala sammanhang och burit på en anklagelse som han beskriver som både kränkande och obegriplig. Han heter David i BBC:s artikel, men hans riktiga namn har ändrats för att skydda hans identitet. Han blev avstängd från Instagram den 4 juni, och fick samma dag veta att även hans Facebook och Messenger spärrats permanent. Anledningen som angavs var brott mot Metas regler kring övergrepp mot barn och nakenhet. När David vände sig till Metas support fick han bara standardsvar. Han hittade tröst i en Reddittråd där andra berättade om liknande avstängningar – alla med samma allvarliga anklagelse.
Flera personer
Flera personer har kontaktat BBC med liknande upplevelser. Över 100 användare säger att de blivit falskt anklagade av Metas automatiserade system (som bygger på AI), vilket har lett till att de blivit av med åratal av bilder, konversationer och minnen. Vissa har dessutom förlorat inkomster från sina företagskonton. Många beskriver att deras mentala hälsa påverkats kraftigt och över 27 000 personer har skrivit under en protest mot Meta, där det hävdas att AI-systemet som används för moderering leder till felaktiga avstängningar, och att möjligheten att överklaga inte fungerar.
Faisal, en student från London, förlorade sitt Instagramkonto den 6 juni. Han hade just börjat tjäna pengar på kreativa uppdrag genom plattformen. Han överklagade beslutet men fick kontot stängt några minuter senare. Han säger att anklagelsen har påverkat hans hälsa och isolerat honom fullständigt under en månads tid. När BBC kontaktade Meta om både Faisals och Davids fall den 3 juli återställdes kontona inom några timmar. Meta skrev att de beklagade misstaget och att åtgärder ibland måste tas för att skydda användarna.
Skydda
En tredje person, som kallas Salim i artikeln, berättar att även han blev falskt anklagad. Han menar att överklaganden ofta ignoreras och att AI-tekniken i praktiken pekar ut vanliga människor som förövare. Hans konton blev återställda nästan en vecka efter att han först stängts av.
Meta har valt att inte kommentera de enskilda fallen. Företaget har däremot tidigare uppgett att det använder både teknik och mänsklig granskning för att upptäcka konton som bryter mot reglerna. I ett tidigare uttalande har Meta sagt att användare kan överklaga beslut om de anser att ett misstag begåtts, men företaget har också sagt att det inte sett någon ökning av felaktiga avstängningar, trots de många protesterna. Meta hänvisar också till att man rapporterar misstänkta fall till den amerikanska organisationen NCMEC, som i sin tur delar informationen med brottsbekämpande myndigheter globalt.
Avstängningar
Företaget har dessutom sagt att dess policy även omfattar bilder som inte föreställer riktiga barn, men som ändå avbildar mänskliga drag – till exempel AI-genererade bilder, konst eller fiktiva figurer. I Sydkorea har dock en politiker bekräftat att Meta internt medgett att det förekommit felaktiga avstängningar där.
Forskarna vet fortfarande inte exakt vad som ligger bakom problemet. Carolina Are, forskare i sociala medier vid Northumbria University, menar att bristen på insyn gör det svårt att förstå vad som triggar dessa beslut. Enligt henne kan problemet ha att göra med otydligt formulerade regler och en bristfällig överklagandeprocess.
En samordnad insats ledd av Danmarks nationella enhet för särskild kriminalitet, med stöd av svensk polis och Europol, har lett till att flera personer gripits misstänkta för att ha rekryterat andra – inklusive minderåriga – för att genomföra beställningsmord i Danmark.
Bakgrunden är flera utredningar kring mordförsök som beställts via krypterade plattformar, däribland ett angrepp den 7 maj i Kokkedal. Totalt har sju personer mellan 14 och 26 år gripits eller frivilligt överlämnat sig till dansk polis, bland annat från Sverige och Marocko.
Bland de gripna finns två 18-åriga män som greps i Västsverige. De misstänks ha rekryterat unga personer för riktade mord i både Danmark och Sverige. Flera andra misstänkta ska ha bistått med vapen, ammunition och tillflyktsorter för de som utfört attackerna.
Mönster
Enligt myndigheterna är detta en del av ett växande mönster i Europa, där unga människor rekryteras via sociala medier för att begå grova våldsbrott. Kriminella nätverk använder nätet för att lägga ut uppdrag om skjutningar – ett tillvägagångssätt som kallas “violence-as-a-service”. Minderåriga placeras därmed i centrum för gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Polisinspektör Torben Svarrer från den danska specialenheten betonar att samarbetet inom Norden och via Europols insatsstyrka OTF GRIMM nu trappas upp. Han varnar unga som kontaktas på sociala medier med löften om snabba pengar – verkligheten är långt ifrån så lukrativ som det påstås, och konsekvenserna kan bli mycket allvarliga.
Från svensk sida säger Theodor Smedius vid polisens nationella operativa avdelning att jakten fortsätter, också mot dem som gömmer sig bakom anonymitet på digitala plattformar. Han uppmanar även teknikföretag att ta ansvar och rensa bort våldsamt innehåll. Enligt honom har de tekniken som krävs – nu krävs också viljan att använda den.
Operationen
Operationen stöds av OTF GRIMM, en särskild arbetsstyrka som bildades i april i år för att bekämpa hur krypterade tjänster används för att samordna beställningsmord i Europa. I dag deltar tio länder i samarbetet, däribland Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge. Island har nyligen anslutit sig och fler länder väntas.
Tack vare underrättelser som delats inom arbetsstyrkan har flera måltavlor kunnat gripas, och utredningar pågår i flera länder. Ett gemensamt arbete med onlinetjänster har också inletts för att slå mot den infrastruktur som möjliggör våldet.
Andy Kraag vid Europol säger att det inte längre handlar om gatubrott. I stället outsourcar kriminella nätverk morduppdrag och ser på unga människors liv som förbrukningsvara. Men med hjälp av OTF GRIMM spåras nätverken upp, och ingen ska känna sig trygg – vare sig online eller offline.
Föräldrar och närsamhällen uppmanas att vara uppmärksamma på tecken på rekrytering, som plötsliga beteendeförändringar eller oväntade tillgångar. Europol har tagit fram vägledning för hur unga kan skyddas från att dras in i organiserad brottslighet.
Safari i macOS har en inbyggd funktion som gör det möjligt att spela upp video i ett fristående fönster. Funktionen heter bild-i-bild och fungerar på de flesta sajter som använder HTML5-video, till exempel YouTube, Vimeo och SVT Play.
Du börjar med att klicka på videon. Därefter ctrl-klickar du igen och väljer alternativet “Använd bild-i-bild”. Videon visas då i ett mindre fönster som lägger sig ovanpå alla andra fönster. Du kan flytta det, ändra storlek och placera det i valfritt hörn av skärmen.
Videon fortsätter att spelas även när du byter flik eller program. Du stänger fönstret med ett klick på X, eller genom att gå tillbaka till videon i Safari.
Funktionen kräver inga tillägg och passar när du vill följa en video samtidigt som du arbetar med något annat. Under Inställningar i Safari finns även möjligheten att aktivera utvecklarmenyn för fler alternativ.
Antalet malware-attacker ökade kraftigt under årets första kvartal. Det visar en ny rapport från WatchGuard, där företagets säkerhetslabb noterar den största ökningen av skadlig kod hittills. Jämfört med kvartalet innan steg det totala antalet unika malware-detektioner med 171 procent, och mycket av ökningen kopplas till AI-genererad kod och attacker som gömmer sig i krypterad trafik.
Malware på endpoints, alltså på användares datorer och enheter, ökade med över 700 procent. Den vanligaste attackmetoden var så kallade LSASS-dumpar, där angripare stjäl användaruppgifter genom att utnyttja en kritisk Windows-process. Samtidigt minskade antalet ransomware-attacker med 85 procent, men hotet finns kvar. Bland annat är ransomware-varianten Termite fortfarande aktiv. Trenden tyder på att fler angripare övergår från att kryptera filer till att i stället fokusera på att stjäla data.
Skadlig kod som utnyttjar krypterad TLS-trafik blev vanligare, och vissa trojaner kombinerar numera helt legitima filer med krypterad kommunikation. Det gör dem svårare att upptäcka och kräver både beteendeanalys och aktivt skydd på varje enhet. En av de mest spridda hoten var en trojan kallad Agent.FZPI, som spreds via just TLS-krypterade förbindelser.
En annan trend är att angripare allt oftare använder så kallade LoTL-tekniker – attacker som bygger på legitima verktyg i operativsystemet. Samtidigt minskar användningen av traditionella scriptbaserade attacker, vilket tyder på att hotaktörerna väljer diskretare metoder för att undvika upptäckt.
Geografiskt fanns stora variationer. Den falska applikationen Cashback.B spreds exempelvis i särskilt hög grad i Chile och Irland, där den utgjorde en majoritet av alla upptäckta hot. Totalt sett minskade antalet olika typer av nätverksattacker med 16 procent, men de som faktiskt användes var mer målinriktade och ofta inriktade på äldre system med kända sårbarheter.
E-post fortsätter att vara den främsta spridningsvägen för malware. Med hjälp av AI blir bedrägerimejlen dessutom allt mer trovärdiga, vilket bidrar till att både nätverk och endpoints blir infekterade i högre takt.
