Dagboken 54: Baklänges från avfolkning och hål i gatorna hem till byggboom och framtidstro

av | aug 30, 2022 | Krönikor

Jag åker tåg, baklänges, hemåt norrut och lämnar ett trött, slitet Kramfors bakom mig. En gammal, sliten bruksort, med hål i gatorna, slitna hus och ett hotell som såg sin storhetstid under mitten av 1980-talet. Jag åker baklänges mot expansion, tillväxt och framtidstro, Skellefteå.

Det är inte länge sen Skellefteå beklagade sig över att vara klämd mellan tillväxtcentret i norr Luleå och detsamma men söderut, Umeå. Skellefteborna tröstade sig på den tiden med att ”de kan då fan int´spela hockey i alla fall”. Det gällde i både Luleå och Umeå och i synnerhet grannen i söder som spelar i en division nedåt i seriesystemet och deras lag kallas ”lillasyster” av det skälet.

Kramfors

Kramfors marknadsför sig som ”Vi bryr oss. Om dig, varandra och alla andra” och då jag sprungit runt längs Ångermanälvens stränder med ett fiskespö i handen, varit runt på massor av platser i och runt Kramfors, träffat massor med människor, unga och gamla sedan barnsben så kan jag skriva under på att det är sant. Här bryr sig folk men det tycker jag att de gör i Skellefteå också så det är inte unik för Kramfors. Vi är i Västernorrland, Höga Kusten, där backarna aldrig tar slut, bedövande vackert även om just den största tätorten Kramfors inte kan göra anspråk på att vara en av Sveriges vackraste städer. Det är en bruksort, rätt typisk andra bruksorter som vuxit upp i närheten av en järnvägsknut eller E4:an. Här jobbade flesta inom skogs- och pappersindustrin tills de branscherna började att effektiviseras, jobb försvann och därmed rycktes mattan undan för Kramfors på samma sätt och av samma skäl som Skellefteå drabbades av avflyttning och en minskad, allt äldre befolkning sedan gruvbranschen inte behövde lika mycket folk anställda.

Tidningen Ångermanland skriver om hur Migrationsverket flyttar in, skapar nya arbetstillfällen och lite framtidstro tills det statliga verket och myndigheten några år senare lägger ned och flyttar någon annanstans. Hoppet sätts till utlokaliserade myndigheter medan gågatans butikslokaler ekar tomma. Det bor runt 17 000 i kommunen och lite drygt 6 000 i tätorten. Jämför det med Skellefteå som år på väg att passera 74 000 i kommunen med runt 36 300 i centralorten.

Hål i gatan

Någon vis individ lär ha sagt att ett samhälles framtidstro kan mätas i antalet hål i gatan och stämmer det så är Kramfors en rätt sliten kommun. Det är stora hål i gatan fram till Hotell Kramm som enligt bedömare ska vara ett 3.5 hotell när handlar om betyg. Visst, det är inget fel på rummet, rätt stort, två rum, någon slags svit får jag förklarat för mig men ingenting härinne vittnar om någon framtidstro för här har någon hållit hårt i kassan för renoveringar. Möbler och hela inredningen är nötbrun, murriga färger som var moderna senast någon gång på 1980-talet. Det är rent och snyggt och personalen uppfyller på alla punkter det där med ”Vi bryr oss. Om dig, varandra och alla andra”  men hotellet andas samma trötthet som resten av Kramfors.

Nu åker jag baklänges till en ort som var ungefär på samma plats i tillvaron för bara några år sedan. Skellefteå lyckades dock bättre än Kramfors och lockade till sig viktiga utbildningar, kunde luta sig mot eget kraftverk och Boliden. Skellefteå var aldrig riktigt på dekis och hade aldrig lika många hål i gatorna som Kramfors har. Skellefteå präglas av sitt hockeylag, som aldrig ger upp. Innan Skellefteå, eller AIK, som alla säger här gick upp i dåvarande Elitserien så såldes t-shirts med texten ”Nästa år då jäv…”. Det tog 16 år men AIK och dess fans gav aldrig upp. De samlades runt sitt hockeylag, fyllde ”ladan” vid årets första isträning och ingen i Hockeysverige fattade vad de tokiga skellefteborna höll på med.

Batterifabrik

Sen fick någon höras talas om att det skulle byggas en batterifabrik i norra Sverige och att bolaget. Northvolt, skulle upp och titta på Luleå. Bolagsledningen övertalades om att stanna några timmmar i Skellefteå där hela den politiska ledningen, alla företag på orten, kultur – alla samlades och övertygade Northvolt att oavsett vilka problem som kunde dyka upp så skulle de lösas – av alla, tillsammans.

Kraftigt förkortat så var det ungefär så det gick till och resten är som det brukar heta historia. Nu står snart Europas största batterifabrik färdig ute i skogen och fabriksområdet är lika stort som hela Gamla Stan i den där stan söderut som allmän kallas Fjollträsk häruppe. Hon som ringde de där telefonsamtalen till Northvolt en gång i tidén heter Anja Palm och hon är idag kommunens näringslivschef. Personer som aldrig ger upp och som ringer de där telefonsamtalen som många skulle tro är fruktlösa ska naturligtivs vara chefer och leda verksamheter.

Turbofart

Idag går allt i turbofart i Skellefteå. Det byggs överallt, gatorna har inga hål om det inte är för att de grävts upp för att dra fram mer vatten, mer el, mer fiber till nya bostadsområden som växer upp, överallt. Det går snart inte att ta sig genom centrala stan för det står byggkranar överallt och även om jag svär ibland när jag ska försöka kryssa mig fram till mig kontor så älskar jag det. Det är så en stad ska se ut och vara. Det ska byggas, över allt och hela tiden.

Utveckling pågår som min kloke gode vän Göran uttrycker det.

Allt det här här önskar jag att Kramfors skulle få – ett anständigt hockeylag och en batterifabrik. Skillnaden mellan hål i gatan och ny asfalt är inte större.

Sen önskar jag att tågrälsen drogs ända fram till Skellefteå så att jag slapp kliva av och byta till buss i den där stan ”där de då fan inte kan spela hockey”.

0 0 röster
Article Rating
3 Comments
Nyaste
Äldsta Mest röstade
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Choke Nygren
1 år sedan

Kan bara gratulera Skellefteå till att man kommit tillbaka och jag hoppas verkligen att Northvolt blir en succé – både för – för vår allas natur och jord. Trist att läsa om Kramfors och deras utveckling – sett samma sak i Sollefteå där jag bodde som liten palt när morsan låg på sjukhus i fjollträsk. Vi får hoppas att utvecklingen kommer ikapp i de små Ångermanlandska orterna. Gillar din sida med tips och dina tankar – men jag har ett stort problem, för mig finns det bara ett AIK och det bildades redan 1891. Att ni sedan ville bli lika… Läs mer »

Choke Nygren
1 år sedan

Tror som du att det borde kunna bli en uppgång för de mindre orterna. Det märkliga fenomenet att ALLA måste sitta på samma kontor, helst i samma stora öppna landskap – kan vara på upphällning. Det goda med Pandemin är nog att videomöten har fått ett uppsving – igen. Nu verkar tekniken vara mer mogen och fibern har nog också gjort att det blivit stabilare. Under 11 september jobbade jag åt ett amerikanskt företag – dagen efter attentatet gick det ut order att alla resor oavsett var skulle ställas in. Alla möten skulle hållas via video eller telefonkonferens. Många trodde… Läs mer »


Mikael Winterkvist

Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Jag skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Vid sidan av den här bloggen så jobbar jag med med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och fem barnbarn.

Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till macOS. På den vägen är det.

_____________________________________________________________________________________

Anmäl dig till Magasin Mackens nyhetsbrev

Du får förhandsinformation om Macken, våra planer och du får informationen, först och direkt till din mail. Vi lovar att inte skicka din information vidare och vi lovar att inte skicka ut mer än max ett nyhetsbrev per månad.

Anmäl dig här

_____________________________________________________________________________________

De senaste inläggen: