PostNord levererar ett paket från en ehandlare till min postlåda och vill att jag ska beskriva min “leveransupplevelse”. Jag vet inte riktigt hur jag ska svara på det men jag blir allt oftare fundersam över alla dessa frågor, denna ängslighet som sprider sig likt en farsot. Alla vill veta hur de har skött sig, gick allt bra, är jag nöjd, kan de bli bättre – hur har jag upplevt hela processen?
Det är möjligt att jag är oerhört gammalmodig som lever i uppfattningen att jag hör av mig om saker inte fungerar. Det är liksom så det har fungerat tidigare. Sköter du ditt jobb, levererar du det jag vill ha och har betalat för så är det tyst. Numera så ska vi svara på frågor direkt. Vi förväntas att ha haft någon slags “upplevelse” även om det är så enkla saker som att ett brev eller paket har kommit fram – alltså det jag betalat för. Är det så att vi ska beskriva hur vi går fram till en automat, trycker får att få en nummerlapp och sen går fram till disken, berättar vilket nummer vårt paket har och sen får vi vårt paket.
Blasé
Det är möjligt att det finns de som blir euforiska, som upplever ett himlastormande lyckorus över att hämta ett paket eller få ett pekat i brevlådan. Själv är jag tämligen likgiltig, alltså inte uttråkad, blasé eller så men jag vet oftast vad paketet innehåller och jag betvivlar att min puls slår några extra slag över att få ett paket. Däremot kan jag bli irriterad om jag inte får det jag betalat för. Då blir jag irriterad därför att det anlitade bolaget stjäl min tid och tvingar mig att leta efter det jag betalat för och därför att jag tvingas att undersöka varför det jag betalat för inte blivit utfört. Det var så det var förr nämligen, innan denna farsot med enkäter, frågor och kundundersökningar blev något som vi som konsumenter tydligen ska ägna massor med tid åt.
Intervju
Även de mest enkla saker. Vardagssaker ska beskrivas som upplevelser:
– Ja, hej, hur kändes det att kliva på bussen, kan du beskriva din upplevelse?
– Kändes och kändes, det är måndag morgon, tidigt som fan, kallt som fan och jag är trött.
– Jag förstår, finns det någon vi kan göra då för att förbättra din upplevelse?
– Kan du snacka med min arbetsgivare så att jag slipper kliva upp så tidigt, få andra arbetstider vore det guld.
I butiken:
– Hej, skulle du kunna beskriva din upplevelse, din leveransupplevelse?
– Är du full? Jag har hämtat ut ett paket.
– Ja, vi vet det, så hur var din leveransupplevelse?
– Ja, vad fan ska jag svara på det. Jag tog en nummerlapp därborta, väntade på min tur och fick mitt paket.
På hemsida:
– Innan du fortsätter så skulle vi vilja veta vad du tycker om vår hemsida, beskriv din upplevelse?
– Innan du körde upp den här jävla popup-rutan mitt i ansiktet på mig så gick det rätt bra vet du. Nu är du i vägen och jag skiter i det här och drar vidare.
Varför denna ängslan, varför alla dessa frågor och varför beskrivs de som en upplevelse?
Sluta med det här tramset nu. Gör ert jobb, gör det bra så hör jag av mig om ni inte gör det.
0 kommentarer