Det är svårt att bevisa hot på nätet

av | dec 7, 2019 | Krönikor

En närstående får på kort tid, under några dagar, ta emot sammanlagt 13 hot i form av inlägg på på en webbsida. Det är olika grader av hot men tre av inläggen innehåller hot om våld, att mottagaren ska dödas, skjutas. Hoten är detaljerade och innehåller uppgifter en personlig karaktär, för att understryka att den som hotar vet var offret finns, bor och jobbar.

Tillsammans med polisanmälan bifogas kopior på alla inlägg, uppgifter om IP-nummer, Internetleverantör och kopior på brev där den som levererat uppkopplingen meddelar att abonnenten fått en skriftlig varning. Polis och åklagare får följande information:

  • Kopior på alla inlägg med datum, klockslag och IP-nummer
  • Kopior på brev från Internetleverantören som bekräftar att uppkopplingen använts och att det är leverantörens kund som varnats

Läggs ned

Utredningen läggs ned efter polisförhör och efter flera månader. Anledningen, skriver åklagaren, är att det inte går att bevisa vem som skickat hoten. Även om vi vet att den aktuella uppkopplingen användes vid de aktuella tidpunkterna och att hoten postades med denna kunds abonnemang så anser åklagaren att bevisen inte räcker.

Teoretiskt så kan någon annan ha använt uppkopplingen och postat hoten.

Är det sannolikt?

Det är det som är den juridiska knuten. Går det att styrka att den som sannolikt postat inläggen verkligen gjort det?

Även om detta kan tyckas vara märkligt så handlar det ytterst om rättssäkerhet och om att åklagaren inte får och inte ska driva ett mål som hen inte tror att hen kommer att kunna vinna.

Märkligt

Det som kan te sig märkligt i sammanhanget är att om du tecknar ett abonnemang på en internetuppkoppling så har du litet eller inget ansvar för vem som kan tänkas att använda din uppkoppling. Bor det tre personer i hushållet, två föräldrar som surfar i högst normal mängd och en yngre person som sitter klistrad framför datorn. Sannolikheten säger en sak, krav på bevis något annat och här skulle ju gå att bygga en indiciekedja för att komma framåt men det kräver utredningsresurser. Det kräver att föräldrarna förhörs och att tidpunkterna ställs mot vad dessa båda eventuellt gjorde vid tidpunkterna då hoten postades. Nu ger det egentligen inte hållbara bevis det heller därför att förutom att den som sitter klistrad vid datorerna så kan det ju inte uteslutas att någon obehörig använt deras uppkoppling. Det finns för många om och men som åklagaren måste kunna reda ut.

Kontantan och slutsatserna som kan dras av detta är två:

  • Det lönar sig inte att polisanmäla hot på nätet av den här typen. Det är i vart fall mycket svårt att styrka vem som skickat hoten, även om du kan se vilken e-postadress som använts, vilket IP-nummer och när, tidpunkter.
  • Den som tecknar ett Internetabonnemang är i praktiken inte ansvarig för vad uppkopplingen används för. Ansvaret sträcker sig i vart fall inte särskilt långt.

I alla officiella sammanhang så uppmanas vi medborgare att polisanmäla. Misstänkta brott ska naturligtvis polisanmälas men till vilken nytta och med vilket förväntat resultat?

Beviskraven

Beviskraven ligger högt och det kanske är så att de ska ligga högt också men det innebär att i praktiken så lönar det sig knappt att anmäla hot på nätet – inte med mindre att den som hotar erkänner eller om det finns annan tung bevisning. Det räcker inte att det är sannolikt att den misstänkte använt en uppkoppling vid aktuella tidpunkter.

Några förklaringar:

Kritiserar jag åklagarens beslut?

Inte det minsta. Lagarna ser ut så här.

Kritiserar jag polisen?

Inte det minsta, tvärtom så har det gjorts förhör i det här fallet. Polisen har satsat resurser på att utreda saken. Jag är övertygad om att många utredningar läggs ned tämligen omgående, i det närmaste med vändande post. Det har inte skett i det här fallet.

Kräver jag nya lagar som gör enskilda ansvariga för deras uppkopplingar?

Inte det heller. Det skulle vara att ställa för stora krav på tekniskt kunnande. Vi skulle kanske kunna efterlysa smartare, bättre och säkrare sätt att skydda en uppkoppling men det är en teknisk fråga, inte en juridisk fråga.

Uppmanar jag till att inte polisanmäla hot?

Absolut inte. Det vore att kapitulera inför nättrollen. Misstänkta brott ska anmälas.

Jag noterar bara att det är svårt att utreda näthot och att många utredningar läggs ned av det skälet.

0 kommentarer


Mikael Winterkvist

Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Jag skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Vid sidan av den här bloggen så jobbar jag med med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och fem barnbarn.

Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till macOS. På den vägen är det.

_____________________________________________________________________________________

Anmäl dig till Magasin Mackens nyhetsbrev

Du får förhandsinformation om Macken, våra planer och du får informationen, först och direkt till din mail. Vi lovar att inte skicka din information vidare och vi lovar att inte skicka ut mer än max ett nyhetsbrev per månad.

Anmäl dig här

_____________________________________________________________________________________

De senaste inläggen: