Mark Zuckerberg höll nyligen ett brandtal till försvar för yttrandefriheten och fastslog att Facebook inte kommer att falla till föga för kritikerna som menar att den sociala plattformen är en hemvist för desinformation, falska annonser och propaganda. Zuckerberg slår ifrån sig kritiken och pekar bland annat på den kinesiska diktaturens censur. Alla vackra ord till trots – det är fundamentala delar av yttrandefriheten som Zuckerberg antingen inte har förstått eller fullständigt har missförstått.

Det fanns en tid så Facebook kallade sig för ett media och ansåg sig vara ett media som vilket annat media som helst. Riktigt så låter det inte längre men Facebook hävdar att de är ett media, att de står upp för yttrandefriheten och att kritikerna har fel.

Låt oss då likna Facebook vid en tidning.

• Tänk dig en tidning där annonsörerna har mer eller mindre fritt fram. Det sker ingen eller liten granskning av det som publiceras. Kontrollsystemet består av anmälningar från läsarna. De är kontrollanterna.
• Tänk dig en tidning som har som publiceringsregel att politiska annonser inte ska granskas överhuvudtaget. Det spelar ingen roll vad som påstås – de annonserna kommer att publiceras.
• Tänk dig en tidning som inte kommunicerar med andra medier, som är erkänt svåra att få att uttala sig eller diskutera publicistiska frågor.

Det här är vad Facebook är – en stor publiceringsplattform som inte tar fullt ansvar för det som publiceras – inte ens för de annonser som publiceras och det försvaras med brandtal om yttrandefrihet.

Ansvar

Det Mark Zuckerberg fullständigt missat är att yttrandefriheten kommer med ett ansvar. Denna rättighet slår åt båda hållen – du har en rätt att säga det du vill men du kan inte tilltvinga dig valfri plattform och du kan inte förvänta dig att andra återger det du framför. Av samma skäl så ställs det också krav på att den som publicerar, i vart fall etablerade medier, att de kontrollerar att det som publiceras faktiskt är korrekt. Inget annat media kan publicera annonser helt utan kontroll men Facebook anser sig kunna göra det med hänvisning till yttrandefriheten.

Fega eller inkompetenta

Vad det egentligen handlar om är feghet eller inkompetens, eller en kombination. Facebook vill slippa undan ansvaret att kontrollera det som publiceras och Facebook vill inte dras in i en debatt som kan bli följden av att stoppa en annons. Speciellt om denna annons är politisk. Facebook vill helt enkelt slippa undan sitt publicistiska ansvar med ursäkten att politiska annonser är åsikter och åsikter tänker Facebook inte stoppa med hänvisning till yttrandefriheten. Enkelt, eller hur?

Därför har Facebook nu publicerat annonser och videor där det påstås att Joe Biden är korrumperad och att han har försökt utav påtryckningar på Ukraina för att fria sin son, Hunter Biden. Det finns inga som helst belägg för det men Facebook glider undan och hävdar att videon är en politisk annons och då har de inget ansvar. av samma skäl välkomna Facebook lagstiftning för vad som får och inte får publiceras i sociala medier. Då kan de också smita undan sitt ansvar, peka på en lag och slippa en debatt.

Det är onekligen oerhört mycket enklare att hålla brandtal för yttrandefriheten än att ta sitt ansvar för den plattform de har skapat.