Det är en oerhört svår uppgift att vara hockeydomare och de får tonvis med oförtjänt kritik samtidigt som det tycks sprida sig en slags frälsetanke i svensk hockey där de aldrig får kritiseras, inte ens när deras beslut avgör matchen.
Det senare är något jag tycker så illa om att jag faktiskt kan slå av en match, även där ett av mina favoritlag spelar. Jag orkar helt enkelt inte med tveksamma domslut eller obegripliga domslut därför att matcher ska avgöras av spelarna.
Skellefteå AIK kvitterar till 2-2, tror alla, sedan Robin Alvarez styrt ned Johan Alms skott. Domarna signalerar mål innan de efter protester väljer att videogranska målet. Alvarez lutar snett in i banan, har ena axeln lågt, håller klubban högt och frågan är dom om klubban är för hög?
Av de tv-bilder som vevas är det svårt att avgöra och jag har letat efter sekvensen men inte kunnat hitta den på nätet. Under matchen däremot så visades bilder ur 2-3 vinklar och jag kan inte se att det finns bilder som övertygande visar att Alvarez har klubban för högt. För det är poängen – målet ska godkännas om inte videobilderna visar att det var hög klubba.
Svårt
Det är inte lätt att avgöra men återigen – visar inte videobilderna att klubban är för hög så ska målet godkännas. Den förklaring som Skellefteå AIKs lagkapten Jimmie Ericsson fick efter matchen var att klubban var två decimeter för hög – två decimeter, 20 centimeter.
Vilka videobilder, reprisbilder som visar det är oklart men jag betvivlar att SHL har tillgång till särskilt många fler bilder än vad CMore har. Det finns en målkamera och det är bilder som vi sällan få se. De användas för att granska mål. Utöver det så lär det vara pågå CMores bilder som målet döms bort. Alvarez åker med böjda knän, lutar sig in i åkriktningen och håller ena axeln sänkt. Han åker så som hockeyspelare åker, hukad och i en lägre position än om du står rakt upp. Jag inser svårigheterna, att det är ett gränsfall men för tredje gången – domarna har blåst mål. De ska vara säkra på att det är hög klubba för att döma bort målet. Uppenbarligen så är domarna också det eftersom de dömer bort målet. Jag kan inte se det på de bilder jag har tillgång till.
Så var landar vi då?
I en situation, matchavgörande, där ett tveksamt domslut (igen) påverkar en match. Jag har inget tvärsäkert statistiskt underlag på att det videogranskas oftare nu än tidigare eller att mål döms bort ofta nu än tidigare. För några år sedan, 2015/2016, videogranskades sekvenser runt hundratalet gånger och ungefär hälften av målen dömes bort,. Då handlade det ofta om spelare i målgården. Efter den säsongen så gjordes regelverket om, allt för att vi ska slippa en massa videogranskningar.
En av de mer missnöjda var Luleås Petter Lasu Nilsson och även om vi kan småskratta åt hans ilska så här i efterhand så handlar det mycket om det han säger – den verksamhet som klubbarna bedriver, den sport vi går och tittar på och att vi förväntar oss sportslig rättvisa – inte att domarna avgör eller påverkar matcherna utanför regelverket.
Vunnit
Hade Skellefteå AIK vunnit matchen mot Linköping om det hade klivit 2-2 istället för 1-3?
Det är precis det vi aldrig får veta och det är precis det vi borde ha fått veta – att lagens spelare hade fått göra upp för det är det ishockey ska handla om, inte tveksamma domslut som på sikt urholkar hela SHLs värde. För egen del förstår jag Petter Lasu Nilssons ilska. Det har som sagt hänt att jag bytt kanal och valt att titta på något annat när det har hänt.
0 kommentarer