Den första säsongen av “The Affair” blev omtalad för sina heta sexscener men tv-serien hade mer än så. Det var välspelat, välskrivet och en trovärdig och intressant skildring av vad som när den etablerade möter äventyret och huvudet slår slint. Sedan vred serien stegvis över till en enda utdragen misär där alla inblandade mår dåligt av en eller flera anledningar.

Det är fler par och mer problem, slitningar och det är som manusförfattarna ska försöka få in allt på en gång, psykiska problem, missbruk, vårdnadstvister, dödliga sjukdomar och inte en enda av huvudrollsinnehavarna skonas. Till och med immigrationsproblem och problem med uppehållstillstånd kläms in. Alla drabbas och det blir för mycket.

Efter det fjärde avsnittet av den fjärde säsongen har fått nog.

Den ursprungliga tanken med en etablerad författare med familj, jobb och en plats i samhället möter en udda, vild och trasig själ har ersatts av tvister, skrik och konflikter som har sett redan i massor av andra tv-serier. Vissa tv-serier åldras inte med värdighet. De håller inte ihop eller så upprepas de in i tristessens återvändsgränd. Det är få tv-serier som klarar och som överlever mer än tre säsonger.

Undantag

Vita Huset, Vänner, How I met your Mother och Sopranos är lysande undantag. Vita Huset byggde på rappa, blixtsnabba replikväxlingar i ett suveränt manus av Aaron Sorkin och det är här det brister – manuset. Det blir inte sällan för tunt, för upprepande och för enkelt. Sorkin skriver inte tunt och han är påläst. Vita Huset har korats till världens bästa tv-serie och de som jobbat i Vita Huset säger att den är den mest sanna beskrivning av maktcentret som någonsin spelats in. Ursäkta insticket men något säger mig att replikskiften i Trumps Vita Huset inte är ens i närheten av att vara så anarkistiska, rappa och intelligenta som i tv-serien.

Inte sällan så stupar nya säsonger alltså på upprepningar. Manusförfattarna ger publiken mer av det som var så lyckat och upprepar sig. Den stora komedisuccén Frasier lyckades tv-bolaget mjölka ur mer än tre säsongen ur men i ärlighetens namn så byggde samtliga säsongen på samma koncept – två snobbiga bröder som ständigt lät sina egon komma i vägen för verkligheten. Konceptet var att bröderna skulle uppträda som idioter, hamna i komiska situationer och bli utskrattade.

Munkavle

Hur som helst, tv-serier ska läggas ned och förbli nedlagda, länge. Ska det göra någon slags comeback så belägg huvudrollsinnehavarna med munkavle och ta ifrån dem alla konton i sociala medier. Annars riskerar allt att gå om inte som ned “Roseanne”. En serie rasistiska twitterinlägg av Rosanne Barr fick tv-bolaget att fatta beslutet att lägga ned den gamla succén.

Just nu är så dynastier, maktkamper på modet. Ungefär som när det begav sig med Falcon Crest, Dynasty och Dallas. Familjen Getty med Donald Sutherland i huvudrollen finns på HBO och den som vill koppla Successions, också HBO, till familjen Murdoch kan säkert göra det.

Hur som helst, hittar du inget tt titta på så gå ut i solen, läs en god bok eller så hoppar du över till CMore och Vita Huset och sju säsonger av en tv-serie som åldrats med värdighet. Sju säsonger med ett manus som håller hela vägen.

Det räcker ett tag.

Mackens Fråga: Vad vill du se i nya Apple Watch?
Share This