John Tavares har uttalat sig i ett långt, känslosamt inlägg på The Players Tribune. Han berättar om våndan och hur han slitit med beslutet att välja ny klubb och att valet föll på Toronto, hemstaden och laget han höll på som liten.

Det är långt, välformulerat, känslosamt och på gränsen till en pekoral från en ishockeyspelare som ska försöka förklara för sina gamla fans varför han lämnat dem. När han gör det så driver han in kniven ännu djupare, vrider ett par varv genom att berätta hur mycket han älskar Toronto och han kastar in en bild av honom som ung sovandes i en säng med Toronto-lakan.

The Players Tribune

En bild som han för övrigt var snabbt med att publicera efter det att avtalet blivit klart. I min värld så hade jag nog väntat ett par veckor med att publicera den bilden men John Tavares gör som han vill. Tavares hyllar fansen, the Faithful som vi kallas och han målar upp bilen av som en “community” en slags stor familj men det vet vi redan. Vi som stått bakom den här klubben ända sedan Stefan Perssons dagar och som sett slutspel missas år efter år.

Det finns egentligen ett enda problem med Tavares försök till att söka farväl – det är inte trovärdigt. NHL är business och det kan jag leva med. Spelare köps och säljs och det är ett system som båda sidor utnyttjar, spelare, agenter och klubbar. Kom då inte dragande med en massa känslomässig sirap när det är “business” vi diskuterar. Jag har enorm respekt för John Tavares som hockeyspelare och jag har full respekt för hans beslut att spela för hemmaklubben och för att han väljer att som 27-åring avsluta sin karriär med en stor “pay day”. Dessutom med ett lag som som har betydligt större chanser att vinna Stanley Cup än vad mitt Islanders har.

Bortbytt

Allt det här vet alla som följer NHL någorlunda nära. Det är business, feta kontrakt och ett spel mellan agenter och alla inblandade. I Tavares fall så hade han turen att slippa att förhandla med NHLs mest misskötta klubb på senare år och med en ägare som förbjöd sin GM att ställa Tavares inför faktum – skriv under eller bli bortbytt. För det är här skon klämmer. Tavares skrev inte under något nytt kontrakt sedan han fått löftet. Han väntade ut Islanders tills de inte fick en enda cent för honom. Det är möjligt att det var en smart agents strategi men för mig som har haft Islanders i mitt hjärta sedan många år tillbaka är detta ett faktum – det förhandlades inte, Tavares skrev inte under och gick till Toronto.

Tavares nämner inte den nye tränaren Barry Trotz, inte den nya chefen Lou Lamirello och inte den nya arenan i sitt inlägg. Han nämner inte att Islanders landade anmärkningsvärt bra draftval och att firma Trotz/Lamirello är på väg att bygga något helt nytt, vad gäller Islanders. Med det menar jag att Islanders inte har en tradition av att värva och bygga för framtiden och av att ge ett inryck av att så snabbt täppa till lagets brister som vi ser tecken till nu. Naturligtvis så kan värvningar floppa och spelare kan misslyckas men när Islanders värvar in Komarov och Filppula för att få ordning på boxplay och tekningar så är det inte som när Garth Snow värvar fjärdeformations-spelare.

Bristerna

Islander har haft stora brister de senaste åren och årets värvningar är tydliga försök att komma tillrätta med de problemen. Det här är inte Gart Snows planlösa värvande där billiga dussinlirare plockas in med alldeles för höga löner. Det är genomtänkta värvningar med tillägget att i den här branschen finns inga garantier.

Allt det berör inte Tavares. Han trycker in ett långt parti i Toronto, sitt nya lag vilket utan minsta tvekan är ett slag rätt i ansiktet för alla de som ändå valt att ta sig igenom hans text. Han ska all heder av att ha uttalat sig för för att försöka att ge en anledning och ett svar men om du ska ta farväl av någon och lämna någon – hylla inte det lag du ska spela för nästa säsong. Gör det du ska, ta farväl och låt det stanna vid det.

Tavares är före detta spelare i Islanders. I den rollen så är han ett hot och han spelar inte i rätt tröja. Jag har ingen Tavares-tröja att bränna och även om jag hade en Tavares-tröja så skulle jag inte bränna den. Jag har en tröja med Mats Lindgrens autograf på och den pryder min kontorsvägg.

Tavares? Vilken Tavares?

Jaha, han som lirar i Toronto. Bra spelare, vass avslutare och ett hot. Jag hoppas att Ross Johnston kör över honom. Det är där jag har landat nu. Tavares är historia. Nu bygger vi något nytt.

Hits: 103

Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Jobbar vid sidan av den här bloggen med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och tre barnbarn. Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till Mac OS X. På den vägen är det ...

Mackens Fråga: Blir det en ny Apple-pryl nu?
Share This