En reflektion om utveckling del 2

Jag kommer ihåg när det kostade mer att ringa rikssamtal, alltså ringa utanför ditt riktnummerområde och alla hade en fast telefon, hemma.

Det är nu många år sedan vi sa upp vårt fasta abonnemang. Den telefon som jag använder är den jag bär med mig. Det är också en telefon som jag använder mer för andra saker än för att prata i.

Telefonsamtal kommer långt ned på listan. Jag använder min telefon betydligt mer för att spela, läsa nyheter, svara på mail och skicka meddelanden.

Mobil telefon

Mina första mobila telefon var en stor klump med ett handtag som ringde med och som var dubbelt så stort som min iPhone X, bara handtaget. Telefonen var stor som en mindre väska, vägde flera kilo, och med en helt fantastiskt samtalstid – 45 minuter.

Den var inte mobil. Det var en telefon för bilen, inte mer.

Mobila telefoner blev till slut mobila och de blev mindre. Jag hade min hängande på höften eftersom den var alldeles för stor och klumpig för att rymmas i en ficka. Det här var telefon som du ringde med, inget annat till en dag så det visade sig att min lilla Nokia 3210 hade ett spel, Masken dolt bland inställningarna.

Masken

Det sägs att Masken fanns där som ett skämt från utvecklare, inte medvetet eller som en satsning av Nokia. Det var på den tiden då Nokia var stora på marknaden och verkligen kunde tillverka mobiltelefoner. Ericsson fanns också och de tillverkade “Hajfenan”, en telefon som tycktes tåla praktiskt taget hur mycket som helst.

Det var ingen som tvingades byta skärm efter att ha tappat sin telefon på den tiden.

Ja, alltså vi tappade telefonerna men de höll.

Jag hade en massa olika telefoner under ett par år, Nokia, Ericsson och Sony tills de första riktigt avancerade telefoner kom. De du kunde surfa med och använda för annat än bara att ringa med.

Windows Mobile

Jag köper en HP Windows Mobile som slutade med att jag aldrig köpt en HP produkt efter det (jag kan vara långsint). Det var en ful sak, skitful om sanningen ska fram, med Windows Mobile under skalet och en platspenna som du klickade och skrev med. Svindyr och min schism med HP inleddes med att deras supportavdelningen tyckte att jag skulle löpa en ny telefon 3-4 månader efter inköpet istället för att fixa en allvarlig bugg i mjukvaran.

Jag har aldrig köpt en HP pryl sedan dess och ar inga planer på att göra det heller. Telefonen var dessutom en ganska dålig telefon, även med den tidens mått mätt.

Jag var kvar inom Windows Mobile-segmentet (körde Windows-dator på den tiden) och köpte några modeller av QTechs telefoner. De var för sin tid rätt avancerade, GPS, kamera, e-post, webbläsare och anständig batteritid. Jag skriver anständig. Du var tvungen att ladda telefonen 2-3 gånger per dag men du kunde göra en hel del.

Användandet

Medan kallade här telefonerna passerade i revy så förändrades mitt sätt att använda telefonen, sakta men stegvis. Även om det känns som att jag haft mitt nuvarande användarmönster länge så förändrades det inte radikalt med min första iPhone. Jag surfade inte i massor, kommunicerade inte, mailade inte och använde inte mina första iPhone-modeller så som jag använder min iPhone X.

Jag gissar att det var runt iPhone 3 som det tog fart och idag är min iPhone X en kommunikatioinsapparat för allt. Den är mer center i ett nav för allt det jag för än min MacBook prom eller min iMac. De producerar jag saker på. Skulle jag utnämna min absolut viktiga pryl så är det min iPhone X därför att det är den pryl som jag i det närmaste kan göra allt med.

Den är dessutom kopplad till andra saker – den är fjärrkontroll för min Apple TV, den speglas av min Apple Watch och den synkroniseras med alla mina andra saker.

Skulle jag kunna leva utan den?

Aldrig.