Tillbaka till ett normalt liv igen

Tillbaka till ett normalt liv igen

Tillbaka till ett normalt liv igen

Så kom då dagen då jag kunde utveckla min sista Pidgey och avancera upp till nivå 40 i Pokémon GO. Jag har spelat spelet till slut, till den sista och högsta nivån och livet kan återgå till det normala igen.

Normalt i så måtto att istället för att “raida”, 5,6 eller kanske 10 gånger på en dag så får det blir 1-2 kanske 3. Numera körs jag inte en “dubbel” före jobbet, inte lika ofta i alla fall och jag åker i allt högre grad hem direkt efter jobbet, inte efter en 3-4 “raider”.

Det blev rätt intensiv jakt på slutet och samtidigt en slags besvikelse och lätt känsla av tomhet när jag insåg att nu var det bara 12 000 – 13 000 poäng (XP) kvar innan nivå 40 skulle vara uppnådd.

Ett år

För dig som inte spelar, eller har spelat Pokémon GO, kan sägas att det krävs 20 miljoner XP för att ta sig upptill den sista nivån och det har tagit mig mer än ett år spelande. Den sista nivån, nivå 39, kräver 5 miljoner XP innan du kan stoltsera med att ha klarat av alla 40 nivåerna i spelet.

Efter tomheten kom en viss känsla av lättnad. Nu var det slut på jakten, den där lätt skruvade, märkliga och allt annat än vettiga jakten som resulterade i att jag tillsammans med andra stått och huttrat utanför kyrkor, klockan sju en söndag. Jakten som resulterat i att jag stått i en park, i iskallt regn och funderat på om det skulle gå att klämma in en trippel på ett ägg.

En jakt som tagit sig lätt snurriga proportioner. Nu kan jag slappna och spela när det passar.

Mindre skruvat, mindre extremt, mindre fokuserat och mer avslappnat så som du borde spela, egentligen, om det inte hade varit för den där tävlingsdjävulen som bor i mig. En djävul som får vila nu och som lärt mig att vara lite mer försiktig innan jag kastar mig över nästa spel.

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.