Den intellektuella snobbismen

Är du nyttig lille vän? Läser du böcker, tar du dig ann de stora mästarna, mästerverken och är du bevandrad i klassisk musik?

Den intellektuella snobbismen sprider sig och om ihåg att i sammanhanget finns det inget nyttigt med att spela dataspel, ha roligt eller att ha både roligt och spela dataspel.

Speciellt onyttig är du om du går omkring och jagar/spelar Pokemon. Då gör du absolut inget nyttigt. Det du sysslar med leder ingen vart och de intellektuella snobbarna är inte sena att berätta det för dig.

Ta folkdans. Leder det till något förutom att folk har roligt?

Ta makramé-knyppling, virkning eller dreja krukor. Leder till det så mycket annat än till att folk har roligt?

Det är väl knappast så att virkandet löser statsskulden, får ordning på rättsväsendet eller ser till att folk uppför sig. Folk virkar för att de tycker det är roligt och utan att det leder någon särskilt stanns,

Onyttigt

Dataspel däremot är onyttigt och det blir inget resultat av det. Det leder ingenstanns. Det är naturligtvis så att dataspel påverkar oss som spelar men det är inte så enkelt som fördomarna gör gällande att vi blir dumma i huvudet. Det är inte så att ordförrådet krymper och att vi blir imbecilla efter några dagars spelande. Tvärtom så har det visat sig att dataspelare är rätt bra på att fatta beslut, snabba beslut och hyggligt stresståliga. Sedan finns det naturligtvis negativa bieffekter på samma sätt som ett överdrivet virkande eller folkdansande.

Den intellektuella snobbismen gör skillnad på att läsa en bok med riktiga pärmar och att läsa samma bok i en iPad. Det ena är fint, accepterat och rätt. Det andra innebär skärmtid och det är fel.

Du får gärna ha roligt bara det inte involverar en dator, en smart telefon eller en iPad.

Det är bara slöseri med tid och onyttigt.