När det blev det förbjudet att ha roligt?

av | jul 20, 2016 | Krönikor

När det blev det förbjudet att ha roligt?

När det blev det förbjudet att ha roligt?

Jag har ett liv. Ett roligt, intressant och omväxlande liv. Jag läser böcker, ser på film. Så be mig inte att skaffa mig ett liv. Jag gör massor av saker som jag tycker är roligt, ibland ensam och ibland med andra så berätta inte för mig att mina val är oviktiga.

Jag går ibland på ishockey för att jag tycker att det är roligt och det händer att jag går på fotboll för att jag tycker det är roligt. Jag gör en massa saker som jag tycker är roliga och jag begär inte att du ska förstå och ännu mindre dela mina intressen men en sak begär jag och det är att du ska ge fan i att sätta näsan i vädret och berätta för mig att det jag gör och det som intresserar mig inte intresserar en sådan intellektuell gigant som dig.

Berätta inte för mig att dina val är bättre eller att du står över såna futilititer som ett dataspel som går ut på att fånga fiktiva figurer. Jag hatar överhuvudtaget åsikter som kräver tolkningsföreträde därför att den som ventilerar dem anser att de är lite bättre än andras åsikter. Alltså inte ur ett retoriskt perspektiv utan bara därför att vederbörande anser sig vara så mycket smartare än andra och har utnämnt sig själv till domare över rätt och fel.

Hatar

Jag verkligen hatar den typen av von oben-retorik lika innerligt som jag hatar när folk avfärdar det jag tycker för att jag är en “datanörd”. Vi som gillar datorer betraktas fortfarande som introverta nollor som helst sitter hemma, bygger på vår vikt och surfar runt i den digitala världen. Jag har träffat såna nördar men de flesta jag möter i den värld som jag nu huserat i över 30 år i är som folk är mest. Det är de som spelar spel också och visst finns det ärthjärnor som kör in i ett träd i jakten på en figur. Det finns de som kliver rätt ut i gatan när de ser en figur på andra sidan så att medierna kan skriva massor om dumheter som dataspelande zombies begår så att du får vatten på din kvarn.

Det finns också en massa intellektuella giganter som kör bil som om de stulit den och som kör in i träd. Helt vanligt folk kliver också rätt ut i gatan och riskerar att bli påkörda.

Trav

Riktigt festligt blir det när företrädare för andra aktiviteter berättar för mig att Pokemon GO är något för de som inte har ett eget, riktigt liv. Det är trav i mina ögon också. Alltså inte något bara för de som inte har ett eget liv men fullständigt oviktigt. För mig. Jag har däremot inga problem med att förstå att det finns folk som gillar trav. Jag gör det inte men jag skulle inte komma på tanken att klappa dem på huvudet och göra mig rolig på deras bekostnad. Varför tycker jag inte om trav då?

Jag valde det som ett exempel men jag kunde ha valt kungahuset, folkdans, schlagerfestival eller något annat som jag hemskt mycket gärna väljer bort.

Ingen inbiten

Jag är verkligen ingen inbiten spelare, inte av Pokemon GO heller men jag promenerar och cyklar en del och det händer absolut att jag kollar och ser om det finns någon figur i min närhet. Mina vänner och bekanta spelar inte alla Pokemon GO men några gör det och vi spelar mot varandra, lite på skoj. För det är ju precis och just det som du inte kan ta till dig och det som du inte förstår. Vi roas av Pokemon GO oavsett om du tycker det är viktigt eller inte så bespara mig dina putslustigheter och säg inte pt mig att jag ska skaffa mig ett liv.

Delar

Jag har ett alldeles utmärkt liv och en tillvaro som jag delar mellan vänner bekanta och familj i min närhet och massor av vänner som jag aldrig har träffat och förmodligen aldrig kommer att träffa. Jag gör ingen större skillnad mellan vänner på Facebook eller Twitter. De ingår alla i den krets som jag umgås med. Jag vet att folk svälter och att många människor har det svårt men jag vet också att de inte får det bättre om jag stannar inne och försöker hitta på lustigheter att publicera på Twitter eller Facebook.

Är det nu så att du fortfarande kan inte klappa igen foderluckan så kan du väl i så fall svara på frågan när det blev förbjudet att ha roligt?

Det var en retorisk fråga och jag vill egentligen inte att du ska vara, bara att du ska hålla käften.

0 kommentarer


Mikael Winterkvist

Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Jag skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Vid sidan av den här bloggen så jobbar jag med med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och fem barnbarn.

Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till macOS. På den vägen är det.

_____________________________________________________________________________________

Anmäl dig till Magasin Mackens nyhetsbrev

Du får förhandsinformation om Macken, våra planer och du får informationen, först och direkt till din mail. Vi lovar att inte skicka din information vidare och vi lovar att inte skicka ut mer än max ett nyhetsbrev per månad.

Anmäl dig här

_____________________________________________________________________________________

De senaste inläggen: